Ge oss mer riktig politik!

Det finns symbolpolitik och så finns det riktig politik. Eller kanske realpolitik, resultatorienterad politik alternativt substanspolitik. Lustigt nog är dessa sistnämnda begrepp inte lika slagkraftiga, men det ligger å andra sidan i dess natur. Så låt oss kalla det för riktig politik. Beslut som fattas i syfte att nå konkreta förändringar som leder till att minska faktiska problem. Positiva förändringar som håller över tid. Och som givetvis kan tolkas subjektivt även de.
Symbolpolitik har de flesta av oss fått nog av. En del av oss tänker genast på platspåseskatten, eller kanske EUs beslut om de här plastkorkarna som sitter fast på mjölkförpackningarna. Mycket av det jag menar är symbolpolitik rör miljöområdet. Där är det viktigt att påpeka att bland konstruktiva klimatåtgärder så måste ett bättre företagsklimat ingå.

Vi ska här komma ihåg att redan innan politiken ens började prata om omställning så var företagen redan igång. För att det är lönsamt och för att det är viktigt. Det är så marknaden ska fungera. Därför bör man höja ett varningens finger för att politiken ska in och reglera allt för mycket så att företagens möjligheter till innovationer, affärsutveckling och handel försämras.

Miljönytta som fungerar på riktigt ska också inbegripa goda förutsättningar för svensk tillverkning i Sverige. Våra produkter och metoder är mer hållbara än många andras och satsningar här stärker svensk konkurrenskraft. Detta utan att vara det minsta emot frihandel; alla ska göra det de är bäst på helt enkelt.

Igen, det är riktig politik vi vill ha. Och riktig politik får vi faktiskt ibland. I regeringens budgetproposition finns viktiga satsningar på infrastruktur och forskning. Riktigt bra var att den också innehöll besked om att de högsta marginalskatterna ska sänkas i syfte att öka tillväxten. Det kommer leda till ökad konsumtion, ökat sparande och fler arbetade timmar – precis vad som behövs för att vårt land ska kunna stå starkt och ha ett välstånd värt namnet. Dessutom är detta helt självfinansierat. Visst hade jag väl även önskat lite sänkta kapitalskatter också, men förhoppningsvis kommer detta framgent.

Det är även positivt att man äntligen vågar undersöka hur finansiering och investeringar av ny kärnkraft skulle kunna se ut. Helt ärligt, den bästa tiden för att investera i kärnkraft var för tio år sen. Den näst bästa tiden är nu. För varje år vi drar på detta blir risken att vi hamnar i ett nytt 2022 igen, då partiella avbrott från nätet var ett samtalsämne vid fikabordet och folk slutade använda sitt badkar för de hade räknat ut att det kostade 100 kr per bad. Inte värdigt ett land som vårt. Dock måste vi alla till mans hålla i minnet att utan baskraft blir det varken någon sol- eller vindkraft. Vi behöver alla kraftslag och måste sluta att ställa dem mot varandra.

Så låt oss omfamna strävan efter ökat välstånd på att de sätt vi kan. Välstånd kräver tillväxt och ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag. Det är inte svårare än så.

Johan Dalén, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne och Blekinge