Lagstiftningen som borde skynda på omställningen är idag ett av de största hindren

Världen står inför den största transformationen som någonsin skett. På mindre än 25 år ska komplexa samhällen med fler människor än någonsin förändras i grunden. För att vi ska nå våra ambitiösa klimatmål behöver näringslivet ta fram nya lösningar som innebär en genomgripande elektrifiering av samhället: våra transporter, industrier och bostäder.

Tyvärr var probleminsikten om våra radikalt förändrade förutsättningar länge otillräcklig. Så sent som för fyra år sedan menade Sveriges dåvarande energiminister att vår elkonsumtion inte skulle förändras nämnvärt, trots att Fossilfritt Sveriges sammanställningar pekade på 60 procents ökat behov. I dag bedömer de flesta experter att behovet kommer vara minst dubbelt så stort.

Det tar lång tid att ställa om våra industrier och anlägga ny produktion och distribution av el. Samtidigt ska det ske snabbare än någonsin förr. Det ska också ske på en skala vi inte sett tidigare. Ett exempel: de senaste 20 åren har Svenska Kraftnät anlagt 60 mil stamnät för eldistribution. De kommande 20 åren måste de anlägga 700 mil.

Lyckas vi inte med omställningen kommer vi inte bara att missa klimatmålen, vi kommer också få ökade elpriser och färre jobb eller med andra ord en kraftigt sänkt standard på alla områden.

Redan idag uppger vartannat företag som att de låter bli att genomföra investeringar eller lägger dem i andra länder på grund av krångliga regler och långdragna processer för att få tillstånd till miljöförbättringar. Den samhällsekonomiska effekten beräknas uppgå till 50 miljarder kronor, vilket motsvarar lönekostnaden för 15 000 personer.

Absurt nog är lagstiftningen som borde skynda på omställningen, miljöbalken, ett av de största hindren. Idag finns riskvilligt kapital och ett enormt driv i näringslivet för att hitta lösningar för att rädda klimatet och miljön. Det tar dock väldigt lång tid att genomföra en process från start till mål, “tack vare” lagstiftningen. Dessutom ökar tiden enligt Naturvårdsverkets senaste statistik.

För att göra saken värre kan myndigheterna idag inte prioritera mellan olika klimat- och miljöåtgärder. Det är därför en hackspett kan stoppa batterlagring eller insidan på en hälsingegård kraftigt minska en vindkraftpark som ligger många kilometer bort och knappt syns från gården.

Om vi håller dagens tempo måste de sista stora projekten starta om cirka tio år. Dessutom kommer vi inte kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder, eftersom de är så många att myndigheterna inte kommer att hinna hantera alla. Det duger inte. Ska vi klara klimatmålen måste det gå väsentligt fortare. Myndigheterna måste processa mångdubbelt fler ärenden. Då krävs bland annat reformer av regelsystemen.

Politiker från alla partier har lovat förbättringar de senaste decennierna. Låt oss hoppas att de som sitter i regering och riksdag idag lyckas leverera på de löftena.