Tecken på ljusning för Skånes infrastruktur

Hur står det egentligen till med infrastrukturen i Skåne? Den frågan stod i centrum under Svenskt Näringslivs seminarium i Malmö härförleden. Enligt en enkätundersökning ser 15 procent av företagen i Skåne brister i infrastrukturen som ett betydande hinder för tillväxt. Det är något lägre än motsvarande siffra för landet som helhet – men det säger egentligen mer om läget i Sverige än om läget i regionen. Hela 22 procent av de statliga vägarna i Skåne är i dåligt eller mycket dåligt skick.

– Vi har under flera mandatperioder underinvesterat i underhåll, konstaterade Svenskt Näringslivs infrastrukturexpert Nils Paul.

Samtidigt upplever många företag bristande tillförlitlighet i pendlingstrafik med buss och tåg. Det gäller även i mer utpräglade landsbygdskommuner och dessa brister i kollektivtrafiken försvårar förstås personalförsörjningen för företagen.

Nu ser det dock ut att vara bättring på gång, i alla fall för vägarna. Med de satsningar som regeringen aviserar i den nya infrastrukturpropositionen bör det vara fullt möjligt att komma till rätta med det eftersatta vägunderhållet till slutet av planperioden år 2037, medan det kommer ta längre tid att komma ikapp med järnvägsunderhållet. 1171 miljarder kronor ska satsas under perioden 2026–2037. Men till saken hör också att infrastrukturminister Andreas Carlson och hans kollegor kommer att lägga stor vikt vid kostnadskontroll. Håller någon av de planerade satsningarna inte budget, så riskerar den att åka ut ur planen.

Det återstår dessutom att se hur Fehmarn Bält-förbindelsen, som öppnar för trafik 2029, påverkar trafikflödet i den skånska infrastrukturen. Det kan inte minst bli en utmaning för kapaciteten i järnvägssystemet, påpekade Nils Paul.

Han nämnde också en ekonomisk hållpunkt som kan vara värd att hålla ögonen på: under planperioden väntas Öresundsbron vara avbetalad och intäkter från brotrafiken ska därefter riktas till satsningar i Öresundsregionen.

Anna Wildt-Persson, regional direktör på Trafikverket, konstaterade i sin tur att företagarnas uppfattning om infrastrukturen överensstämmer med Trafikverkets bild av läget. Men nu ser hon kommande satsningar som gör att den negativa utvecklingen för järnvägen kan bromsas upp och stabiliseras. Även vägarna kommer att bli bättre framöver. Enbart under nästa år läggs 1,5 miljarder kronor på vägunderhåll.

”Det finns många hål att stoppa i, så det är väldigt välkommet”, sade Anna Wildt-Persson.

Men med begränsade medel krävs alltid tuffa prioriteringar, betonade hon. I nuläget är det infrastrukturens funktion på kort sikt som sätts främst – andelen förebyggande underhåll minskar medan avhjälpande underhåll ökar.

Trafikverkets högst prioriterade åtgärd för järnvägssystemet i södra Sverige och Öresundsregionen är ytterligare två spår mellan Hässleholm och Lund. Samtidigt görs bedömningen att kapaciteten på Öresundsbron är god. Och det är inte kapaciteten på bron i sig som är problemet, utan snarare gränskontroller och flaskhalsar i järnvägssystemet, betonade Anna Wildt-Persson.