Det svenska lantbruket är ett viktigt element i bidraget till landets tillväxt och vår gemensamma välfärd. Trots att djurhållningen i Sverige ofta anses tillhöra toppskiktet på den internationella skalan motarbetas idag många lantbrukare som är verksamma inom djurhållning.
Catharina Rudolphson som är vice ordförande för LRF i Mälardalen och driver Bjelkesta gård utanför Örsundsbro, vittnar om hotfulla telefonsamtal från militanta djurrättsaktivister. Av rädsla valde hon till en början att vara anonym, men Catharina, som normalt sett inte är rädd för att säga vad hon tycker insåg snabbt att det var en viktig strid att ta för henne själv, såväl som för andra lantbrukare som utsatts för liknande händelser.
– Det började en novemberkväll i höstas då jag fick ett telefonsamtal från ett dolt nummer. Först hade de ringt på min sons mobil och sedan på vårat hemnummer. Det var en ganska ung kille som ringde och var mycket hotfull. Det var obehagligt, berättar Catharina Rudolphson.
Personen som ringde uppgav sig för att vara från ett politiskt ungdomsförbund, något som Catharina Rudolphson, efter att ha varit i kontakt med partiet, konstaterat troligtvis inte stämmer. Djurrättsaktivisten hotade i telefon med att komma och demonstrera vid Bjelkesta, om inte Catharina släppte ut sina djur och konverterade till veganism.
– Ett par dagar efter det första telefonsamtalet ringde de återigen på min sons telefon. Det visar sig då vara samma kille som ringer och ber om ursäkt för hur han har betett sig tidigare. Vidare säger han att det ska komma 100 personer och demonstrera vid min gård. Jag förklarade att de absolut kan demonstrera men då stå ute på den allmänna vägen och inte komma in på min egendom.
Hoten som Catharina Rudolphson har fått har hon polisanmält, något som hon uppmanar alla som blir utsatta för liknande saker att göra. Dock pekar hon på att förundersökningar ofta läggs ner då djurrättsaktivisterna känner till vad de får göra och inte. LRF jobbar nu för att försöka påverka politiker till att lättare kunna förhindra att hot riktade mot lantbrukare ska kunna ske.
– Vi anser att allemansrätten inte ska gälla för demonstrationer ute på landsbygden. Inne i stadsplanerat område krävs det alltid tillstånd för att demonstrera, något som inte behövs på landsbygden.
Sedan måste det också lyftas att de alltid vet precis hur mycket och hur lite de får göra enligt lagstiftning. Det gör att de hela tiden ligger precis på gränsen av vad som är okej. Polisen lägger därför ner många ärenden. Vi vill att man ska använda en speciell brottskod för aktivism, vilken ska kunna spåra djurskyddsbrott och visa på ett mönster. Tanken är att baka ihop flera ageranden av denna typ så att en person inte ska kunna komma undan med att göra massa småsaker. Det blir då lättare att sätta dit dem som utför hot och skadegörelse mot lantbrukare.
De militanta djurrättsaktivisterna kom aldrig och demonstrerade, men det har fortfarande varit en jobbig tid för Catharina Rudolphson och hennes familj. Nu hoppas hon att det inte kommer fler hot och att LRF:s krafttag ska realiseras och leda till att färre drabbas av dessa former av hot.
– Det är så tråkigt att sånt här sker, vi följer ju vad som är svensk lag. Tycker man att det är fel med köttproduktion kan man ta det med politiker och genom demokratiska metoder. Så länge vi håller på med en laglydig verksamhet i våra företag ska inte vi behöva bli hotade. Tyvärr ser jag att alla som utsätts för hot inte orkar med det. Men att prata högt om hoten bidrar till att fler vågar prata om det. Man inser att man inte är ensam, det finns fler i samma situation som tillsammans kan agera. Det finns också flera forum med syftet att hjälpa och stötta varandra.
Skogen och äganderättenlantbrukare