Ny undersökning: Återhämtningen stoppas upp

Den på nytt ökande smittspridningen stoppar uppgången i ekonomin som påbörjades under tredje kvartalet. Krisen slår asymmetriskt och i flera branscher är det fortsatt nattsvart med stor risk för konkurser och uppsägningar. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel i Värmland för det fjärde kvartalet.

Undersökningen från Svenskt Näringslivs ”Företagarpanel” visar att ökad smittspridning tar udden av den påbörjade uppgången i ekonomin avseende försäljning, investeringar och antalet anställda.

— Återhämtningen i ekonomin som helhet har kommit av sig och utvecklingen ser nu ut som ett ”W”, med en andra nedgång, istället för ett ”V”. Det finns givetvis stora variationer mellan olika branscher och fortfarande är det handel, transport och besöksnäring som drabbats hårdast, medan industrin klarat sig bättre, säger Anna Hedberg, regionchef på Svenskt Näringsliv.

Arbetslösheten riskerar cementeras

Krisen har redan resulterat i snabbt stigande arbetslöshet och i oktober nådde arbetslösheten i Värmland 8,5 procent jämfört med 7 procent vid samma tid ifjol.

— Arbetslösheten är och kommer att vara en riktigt stor utmaning. En problematisk situation med många som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och många ungdomar som har tufft att få sitt första jobb. Om det förvärras ytterligare nu, så finns en stor risk att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå och det är riktigt bekymmersamt, menar Anna Hedberg.

Vikande framtidsutsikter

I undersökningen framgår att nära hälften av företagen i Värmland idag har en lägre försäljning jämfört med för sex månader sedan. Drygt 30 procent har istället ökat sin försäljning eller produktion. Förväntningarna för kommande sexmånadersperiod visar att 70 procent av företagen tror på lägre eller oförändrad utveckling, dock från låga nivåer.  

Jämfört med det tredje kvartalet, då framtidsutsikterna ökade, sjunker nu återigen förväntningarna när det gäller investeringarna.

Tomt i ladorna hos många företag                                                                                                

En konsekvens av krisen är att fyra av tio värmländska företag upplever finansierings- eller likviditetsproblem. Dessutom tror hälften av dessa att deras ekonomi är livskraftig i maximalt fyra månader framåt utan kapitaltillskott.  

— Vi måste se till att antalet konkurser och uppsägningar inte ökar i Värmland. Krisstöden kan både förlängas och förbättras. Exempelvis genom att förlänga ersättningen för sjuklönekostnader fram till halvårsskiftet samt att utvidga och tidigarelägga de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Stöden måste också nå ut till företagen snabbt, så både regering och ansvariga myndigheter måste ha en bättre ”sense of emergency”, avslutar Anna Hedberg.