Så är de värmländska företagens rekryteringsbehov

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv men samtidigt utgör svårigheten att hitta rätt kompetens ett av de största tillväxthindren för växande företag.

Nyligen släppte Svenskt Näringsliv en ny Rekryteringsenkät, en undersökning som visar företagens kompetensbehov, rekryteringsmönster och deras uppfattning om tillgången till kompetent arbetskraft. Resultatet visar att 6 av 10 värmländska företag har försökt att rekrytera personal de senaste sex månaderna. Företagen uppger samtidigt att nästan vart femte av dessa rekryteringsförsök misslyckas helt, 18%. Konsekvenserna för det enskilda företaget att inte hitta medarbetare innebär bland annat ökade kostnader, sämre lönsamhet eller att man fått tacka nej till uppdrag. Nästan var fjärde företag av de som haft svårt att rekrytera säger att planerad expansion förhindrades.

- Bristen på efterfrågad kompetens är tyvärr utbredd i så gott som alla branscher och sektorer, Mätningen indikerar att bristen på personal är strukturellt betingad och oberoende av konjunktur, säger Anna Hedberg, regionchef för Svenskt Näringsliv i Värmland.

Johan Olsson, Svenskt Näringslivs policyexpert på kompetensförsörjning och yrkesutbildningsfrågor, redogjorde under ett seminarium i Karlstad för företagens kompetensutmaning utifrån ett nationellt perspektiv. På plats var lokala och regionala representanter inom kompetensförsörjning/utbildning. Under tillfället diskuterades även vad som behöver förbättras och utvecklas i Värmland inom området.

Rekryteringsenkäten visar att de värmländska företagen, i störst utsträckning efterfrågar personer som gått ett gymnasialt yrkesprogram eller en yrkesskola. Så ser det även ut på riksnivå.

- För att företagen ska hitta den efterfrågade kompetensen är det viktigt att utbildningssystemet fortsätter reformeras och att branschernas och företagens inflytande över yrkesutbildningarna ökar. Det är bara så vi kan vi säkerställa att utbildningarna håller den kvalitet och nivå som näringslivet behöver, säger Anna Hedberg.

Förutom rätt utbildning och erfarenhet uppger företagen att det är viktigt att presumtiva medarbetare har andra förmågor.

- Viktiga förmågor vid rekrytering uppger företagen är rätt attityd och engagemang, ansvarstagande och att man är serviceinriktad. Det finns också många företag som inte efterfrågar några särskilda utbildningskrav, men som ändå inte hittar personal, berättar Johan Olsson.

Att lösa Värmlands och landets kompetensutmaning är inget som är gjort i en handvändning utan en process som varit i gång sedan en längre tid tillbaka. Skolverket presenterade i höstas underlag för planering och dimensionering för den gymnasiala utbildningen, något som Johan Olsson välkomnar.

- Vi har många utmaningar i utbildningssystemet att komma till rätta med. Förslaget om dimensionering och planering av gymnasieutbildningarna är ett viktigt och bra steg till förbättring. Det underlag som nu finns för respektive region innebär att alla aktörer, nationellt, regionalt och lokalt, behöver jobba vidare för att få det på plats till 2025. Det är ett levande arbete i ständig utveckling, fortsätter Johan Olsson.

På seminariet var aktörerna på plats ganska eniga om att det behövs fler ”verktyg i verktygslådan” för att förbättra matchningen men också för att ungdomar ska vara bättre rustade för kommande arbetsliv.

Frågan är då vad som behöver göras i Värmland för att utveckla och förbättra matchningen?

- På kommunal nivå kan kommunen kartlägga och få koll på behoven och låta företagens efterfrågan dimensionera utbildningarna. Sedan är samverkan både regionalt och lokalt centralt. Dessutom kan man säkerställa att studie-och yrkesvägledningen startar i tidiga åldrar så att barn/ungdomar verkligen får tänka till och fundera tidigt, menar Johan Olsson.

Ytterligare en utmaning, som vi även ser på riksnivå, är att antalet ungdomar utan examen är alldeles för högt. Närmare 20% av eleverna på nationella program tar inte examen på utsatt tid.

- Vi måste komma till rätta med kompetensbristen på kort sikt eftersom den försämrar för de enskilda företagen eller enskilda individer. Och även på längre sikt för att den skadar hela den värmländska tillväxten, konkurrenskraften och välfärden. Ju färre människor som är i arbete, desto mindre skattepengar genereras till vård, skola och omsorg, avslutar Anna Hedberg.