Byggföretagare: ”A-kassan ska vara en trygghet, inte en semesterfond”

– Vi erbjuder bra löner, i snitt 40 000–42 000 kronor per månad, men bara den senaste månaden har tre snickare tackat nej till jobb. En ville rusta sitt hus istället, en tyckte att det var för krångligt att skriva ut sig från a-kassan och en annan ville inte åka buss till arbetet eftersom han saknade körkort. Det här visar tydligt att systemet är för generöst och gör det möjligt för vissa att försörja sig på a-kassa istället för att arbeta,” säger Stefan Andersson.

A-kassan, som är tänkt att vara ett stöd vid arbetslöshet, riskerar enligt Stefan att fungera som en bromskloss för arbetsmarknaden. Han menar att det i praktiken är för lätt att tacka nej till jobb utan att det får konsekvenser. Arbetsgivare kan visserligen rapportera till Arbetsförmedlingen om att en person avvisat ett jobberbjudande, men det innebär i många fall att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare försämras.

– Självklart kan jag ringa och rapportera att någon tackat nej till jobb, vilket i sin tur meddelas till a-kassan. Men det skapar inga bra förutsättningar för att erbjuda samma person jobb i framtiden. Och under de ca 15 år som jag jobbat i branschen har jag aldrig hört om någon som faktiskt blivit av med sin a-kassa trots att det uppenbart missbrukas, säger Stefan.

Problemet är inte nytt och trots lågkonjunktur och ökad konkurrens om jobb har fenomenet inte minskat. Många företag inom byggbranschen har svårt att hitta personal trots att det finns yrkesarbetare som får ersättning från a-kassan. Det finns även de som arbetar svart samtidigt som de får ersättning, något som ytterligare försvårar situationen.

– Vi som företagare ska inte behöva vara kontrollpoliser – systemet måste bli bättre. Går man på a-kassa borde man inte få lämna landet utan att det märks. A-kassan och andra myndighetssystem, exempelvis passkontroller, borde kunna kommunicera med varandra. Vi ser alltför ofta att personer reser utomlands i flera månader samtidigt som de får ersättning, för att sedan komma tillbaka och återigen ta nya uppdrag. Så kan det inte fungera – att vi skattebetalare delar på kostnaden för deras semesterresor.

Utöver de direkta effekterna på arbetsgivare och rekryteringsföretag påverkas hela samhället när jobb inte blir tillsatta och företag tvingas tacka nej till uppdrag. Minskad sysselsättning leder till minskade skatteintäkter och högre kostnader för välfärdssystemen.

Stefan Andersson har lyft frågan vid flera tillfällen med flertalet riksdagsledamöter, men upplever att intresset för att förändra systemet är svalt.

– Det är politikernas ansvar att se till att kontrollerna fungerar bättre. A-kassan ska vara en trygghet under en övergångsperiod, inte en semesterfond för den som vill ha ledigt. Vi behöver tydligare krav på att arbetslösa faktiskt tar de jobb som erbjuds och en generell princip att bidrag inte ska utgå utan en tydlig motprestation.

Med en arbetsmarknad i förändring är det viktigare än någonsin att systemen fungerar som de är tänkta. Företag behöver kunna lita på att arbetskraften är tillgänglig och att det finns incitament för att ta de jobb som erbjuds. Annars riskerar både företag och samhället i stort att drabbas av ett system som snarare hindrar än främjar sysselsättning.