Fler måste välja yrkesprogram

– Och visst är det svårt. Ska man följa vännernas val, lyssna till föräldrarnas råd, välja något som verkar roligt eller satsa på en utildning som garanterat leder till jobb? Det är inte konstigt att det känns överväldigande. Men en sak är klar: beslutet blir bättre om det grundar sig i fakta.

Från och med januari i år kommer gymnasieskolans utbud inte enbart baseras på elevers önskemål, utan också på arbetsmarknadens behov. Kommunerna måste samverka när de planerar utbudet och det kommer erbjudas fler platser på yrkesprogram, samtidigt som platserna på vissa högskoleförberedande program begränsas. Syftet är att minska gapet mellan vad elever utbildar sig till och vad arbetsmarknaden efterfrågar. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger sju av tio företag i Göteborg att det är svårt att hitta rätt kompetens, och att var femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Nästan hälften av dessa företag efterfrågar dessutom gymnasial yrkeskompetens. Trots detta väljer för få unga dessa utbildningar.

Reformen är välbehövlig, dels för att underlätta arbetsgivares möjlighet att rekrytera men, framför allt för att fler unga skall välja en utbildning som leder till jobb direkt efter gymnasiet. Idag är det allt för många som läser högskoleförberedande program utan att ha för avsikt att sedan läsa vidare. I stället hamnar man efter studenten i en limbo av arbetslöshet och osäkerhet. Då kommer insikten att ett yrkesprogram egentligen hade varit det bästa. Självklart går det att läsa in yrkeskompetens genom en vuxenutbildning men då tar det ytterligare några år innan man är etablerad på arbetsmarknaden.

Yrkesprogrammen har många fördelar. Nya siffror från undersökningen Gymnasiepejl visar att över 60 procent av eleverna i Göteborg från program som Industritekniskt, VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Fordon- och transport har arbete inom ett år efter examen, med en medianlön mellan 27 000–34 000 kr. Många elever som går dessa utbildningar får jobb redan innan de tagit studenten. Och ser man sig omkring i länet finns det flera exempel på utbildningar där etableringen är 100-procentig ett år efter examen. Går du exempelvis industritekniska programmet i Tidaholm eller Bengtsfors, el- och energiprogrammet i Skara eller bygg- och anläggningsprogrammet i Tranemo (för att nämna några) så har du alltså jobbgaranti.

Numera leder yrkesprogrammen till grundläggande behörighet, vilket gör att eleverna behåller möjligheten att studera vidare. Valet av yrkesprogram stänger inte dörrar – det öppnar för både arbete och framtida karriärutveckling. Trots detta är intresset för yrkesutbildningar fortsatt lågt. Många utbildningsplatser som i princip garanterat leder till fast arbete och god försörjning gapar tomma medan utbildningar som Ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet är fyllda till bristningsgränsen. Inget fel i dessa program, men läs inte där om du inte verkligen har för avsikt att läsa vidare efter gymnasiet. Etableringsgraden på arbetsmarknaden ett år efter examen från dessa program är inte mer än 30 procent i Göteborg, medan behovet av yrkeskompetens är enormt. Om denna utveckling fortsätter riskerar Sverige att sakna över 230 000 yrkesarbetare år 2040, vilket hotar såväl den gröna omställningen som samhällsfunktioner som elförsörjning, transport och byggnation.

Reformen som styr mot en bättre dimensionering av utbildningsutbudet är bara början. Det krävs också ett gemensamt arbete för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Skolor, kommuner, arbetsgivare och branschorganisationer måste samverka för att lyfta fram de möjligheter som yrkesprogrammen erbjuder. Satsningar som mentorskap, praktikplatser och nära samarbete mellan skola och näringsliv kan ge eleverna en mer korrekt bild av vad olika yrken innebär och visa på de utvecklingsmöjligheter som finns. Studie- och yrkesvägledarna spelar här en avgörande roll och måste ha aktuell kunskap om arbetsmarknadens behov och utbildningarnas verkliga potential.

Samtidigt behövs en kulturell förändring. Yrkesutbildningar måste få det erkännande de förtjänar som en väg till hög jobbsäkerhet, bra löner och meningsfulla karriärer. Det handlar inte bara om att fylla arbetsmarknadens behov, utan också om att ge unga en tryggare och ljusare framtid.

Gymnasievalet handlar inte bara om tre år i skolan, utan om att skapa en stabil grund för resten av livet. Yrkesprogram erbjuder både möjligheter att få jobb snabbt och att utvecklas vidare. Samtidigt får företagen den kompetens som de så desperat behöver, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft och möjligheten till en positiv samhällsutveckling. På frågan om vad som är rätt val är svaret inte detsamma för alla. Det viktiga är att det är ett informerat och genomtänkt beslut.