Dåligt vägunderhåll drabbar åkare i Västerbotten

Den svenska underhållsskulden för infrastruktur växer. Beräkningar visar att det eftersatta underhållet närmast fördubblas under kommande år. Att vägarna inte underhålls i tillräcklig utsträckning får direkta effekter för trafiksäkerheten och skapar sämre förutsättningar att driva företag i hela landet.

Riksförbundet M Sverige har tagit fram en rapport där bland annat geografiska skillnader i trafiksäkerhet presenteras, i vilken det visar sig att de norra skogslänen utmärker sig med flerfaldigt högre relativa dödstal. I rapporten slås fast att trots att dödstalet minskat i riket nationellt har de geografiska ojämlikheterna ökat kraftigt.

– Den största delen av vägarna i de mest olycksdrabbade länen är tvåfältsvägar med hastighetsgränser på 70, 80 eller 90 km/h, som dessutom saknar mitträcke. Det är på denna typ av vägar som de allra flesta dödsolyckorna också sker. I Västerbottens län är dessutom 14 procent av vägarna i mycket dåligt skick, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Det har länge saknats pengar till nödvändiga investeringar i vägarna. Trafikverket räknar med försämrad funktion på 70 procent av vägnätet de kommande åren, däribland för vägar som klassas som viktiga för näringslivet och landsbygden. Eftersom säkerheten inte kunnat garanteras har i stället hastigheterna sänkts på hundratals mil statlig väg, inte minst i norra Sverige. Och ännu fler hastighetssänkningar är att vänta.

– Självklart minskar risken att dö i en trafikolycka om hastigheten är lägre. Men det grundläggande problemet med många landsvägar i de norra skogslänen är att de är dåligt underhållna, ibland felaktigt utförda och ofta saknar mitträcken. Sänkt hastighet är en nödlösning som inte löser det grundläggande problemet att vägen är för dålig. Resultatet blir dyrare och längre transporter för såväl företag som privatpersoner, avslutar Tony Gunnarsson.

”Inte värdigt att land som Sverige”

Bröderna Sjögrens Trafik AB i Tvärålund är ett åkeri med tio fordon: plogbilar, lastbilar, bussar och traktorer. Företaget fyller 100 år i år och Stefan Sjögren har jobbat i företaget i över 40 år.

– När man har varit med i så många år får man en tydlig bild av utvecklingen, som när det gäller skicket på vägarna har varit negativ. Oavsett om man talar vägunderhåll eller snöröjning är det tydligt att det har blivit sämre. Det går säkert att peka på flera faktorer, men jag tror huvudförklaringen till detta är att man får vad man betalar för, säger Stefan Sjögren.

Stefan Sjögren menar att det handlar om vad Trafikverket faktiskt beställer.

– Vi har själva erfarenhet av snöröjning med Trafikverket som beställare. Längre tillbaka i tiden brukade man säga att hellre en tur med sandbilen för mycket än för lite, eftersom ett sjukhusdygn är alldeles för dyrt. Jag saknar det helhetstänk kring vägarnas betydelse för samhället som fanns förr. Nu är det bara fokus på lägsta pris och man premierar inte den som gör det lilla extra. Snöröjning är egentligen världens enklaste jobb, men det kan snabbt kompliceras vid dåliga upphandlingar, fortsätter han.

Företaget kör också skolbuss, vilket ofta görs på mindre vägar med vägklass 4 och 5.

– När det gäller denna typ av vägar är min bild att det underhåll som sker i princip bara är nödåtgärder. Vi ser tydligt att reparationskostnaderna på våra bussar drar iväg när vi trafikerar dessa vägar. Vibrationer och skakningar sliter på fordonen, vilket får till följd att de pengar man tror sig spara in på underhållet istället hamnar på oss som trafikerar vägarna. För att inte tala om säkerhetsaspekten, säger han.

En av de saker han är mest kritisk till är den känslighet som präglar E4.

– Jag tycker inte det är värdigt ett land som Sverige att E4, som är landets pulsåder, är så pass känslig. Det är orimligt att det ska räcka med lite snö för att det ska bli tvärstopp. Oavsett om man betraktar det ur ett säkerhets- eller samhällsekonomiskt perspektiv är det en katastrof och så illa behöver det inte vara. Politiker måste våga prioritera riktigt underhåll och framkomlighet, även om det säkert är roligare att klippa band, avslutar Stefan Sjögren.

Dåliga vägar gör det mindre attraktivt att driva företag

Enligt Svenskt Näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2023 upplever 11 procent av företagarna i Västerbotten betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur.

– Bristande underhåll påverkar företagens dagliga verksamhet och möjlighet att växa. Försenade transporter medför extra kostnader för näringslivet, och i förlängningen försämrad konkurrenskraft. Det gör det mindre attraktivt att driva företag och investera i Västerbottens län. Därför måste det eftersatta underhållet i hela landet återtas, säger Nils Paul, expert infrastruktur på Svenskt Näringsliv.