Nylander kickstartar offentlighetsprincipen

Det säger sig självt att det skulle vara en övermäktig uppgift att granska dessa fakturor manuellt. Men tack vare Nylanders arbete är det ingen som behöver sätta tänderna i den uppgiften – systemet sköter det på egen hand. Här löser AI:n en uppgift som annars inte verkar bli gjord.

Nylander har redan presenterat en rad exempel – det ena mer flagrant än det andra – på högst tveksamma kommunala inköp. Men också exempel på där fakturan inte ens borde ha betalats. Och det är garanterat bara toppen på ett isberg och mer lär komma fram. Det kostnadsfria verktyget är nämligen tillgängligt att använda för var och en som vill börja gräva – en guldgruva för journalister.

Även om detta kommer leda till att det riktas kritik mot kommuner och regioner bör de ansvariga politikerna vara tacksamma för Nylanders insats. I en tid när besparingskraven står som spön i backen kan det vara till stor hjälp för att se vart skattepengarna faktiskt går – och vilka fakturor och avtal som borde ses över en extra gång. Kanske kan de hitta besparingar som faktiskt inte försämrar verksamheten. Det kanske inte är barnens skolmjölk som är den lägst hängande frukten när kommunen måste dra åt svångremmen. Nylander själv tror att minst 10 procent av utgifterna är att betrakta som slöseri.

Den oordning i offentlig sektor som Nylander pekar på skulle aldrig accepteras hos ett privat företag. Att ha koll på sina avtal, förhandla priser och sköta sin bokföring är helt grundläggande. Och tappar de kontrollen över sina utgifter kommer de förr eller senare att gå i konkurs.

De som har skäl att oroa sig för Nylanders kartläggning är de oseriösa aktörer som har som affärsidé att blåsa det offentliga på pengar. Med ett sådant här system blir det betydligt enklare att upptäcka bluffakturor och oseriösa upplägg. Systemet visar exempelvis med en knapptryckning exempel på hur kommuner fortsatt att betala fakturor till företag trots att de har fått sin F-skattsedel indragen. Får ett företag sin F-skattsedel indragen finns det skäl att ta reda på varför.

Det finns alltför många exempel på hur hederliga företag konkurrerats ut av oseriösa företag som inte har några betänkligheter med att strunta i lagstiftningen. De som följer lagar och regler har bara att vinna på att oseriösa konkurrenter dras fram i ljuset.