För dålig vägkvaliteten i länet

Med hjälp av en vibrationssensor inbyggd i en smartphone har M Sveriges (tidigare Motormännen) vägombud kunnat mäta vägkvaliteten på vägar i hela landet. Efter att ha kört 20 000 mil har organisationen tillräcklig mängd data på fötterna för att kunna rangordna de svenska vägarna.

Dåliga vägar är inte bara skumpigt och obekvämt, utan också direkt farligt, enligt Tony Gunnarsson som är sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

– Det finns ett tydligt samband mellan ojämna vägytor och försämrad trafiksäkerhet. När underlaget är ojämnt får däcken sämre grepp, vilket leder till fler olyckor. Extra allvarligt blir dåliga vägar i kombination med halt väglag. Dåliga vägar leder också till försämrad vinterväghållning, säger han.

Det är inte bara ökade tjälskador som bidrar till sämre vägar i länet. Tony Gunnarsson berättar att vägunderhållet är underfinansierat. Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd.

– Västmanland har landets tredje sämsta vägar. Värst är situationen i norra delen av länet. Detta beror bland annat på hög trafikering av tung trafik och ett eftersatt vägunderhåll. Bilen är viktig i Västmanland, för arbetspendling och för att få vardagen att gå ihop. Då krävs att vägarna är framkomliga och säkra, säger Tony Gunnarsson.

Christer Brus driver åkeriet Västerås Distribution med en fordonspark på drygt 50 lastbilar. Han har under sina år i branschen sett en betydlig försämring av vägarna i länet.

­– Det märks att underhållet är rejält eftersatt och att Trafikverket ofta tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder.

En direkt konsekvens av de dåliga vägarna är att det blir dyrare att hålla bilarna i ett bra skick.

– Vi vill slippa vägar som är i så dåligt skick att våra bilar slås sönder när vi kör på dem. Vi har fått bli mycket mer restriktiva med att ge oss ut på mindre vägar i dåligt väder. Till exempel när det snöar och vi inte längre ser gropar och hål, berättar Christer. 

Han vill därför se ett nytt helhetstänk där hela landet har ordentliga vägar.

– Att man inte kan fixa alla problem på en gång fattar vi företagare men jag skulle vilja se en tydlig plan för hur man ska komma ifatt underhållet så att vi kan bevara det vägnät som vi har.

Tony Gunnarsson menar dock att kombinationen av en ökad mängd tung trafik på svenska vägar och eftersatt underhåll gör att nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt fortare och att allt pekar på att vi kommer att få sämre vägar framöver.

– När vägunderhållet blir för dåligt och utbyggnad av mitträcken dröjer blir konsekvensen att Trafikverket måste sänka hastigheterna. Det leder till längre pendlingstider och krympta arbetsmarknadsregioner, vilket är att backa i utvecklingen. Vi ska ha trygga och framkomliga vägar som gör att vardagen och arbetslivet fungerar i hela landet, avslutar Tony.