Göteborgs kommunala bolag är inte kommunal kärnverksamhet

Göteborg är bäst i Sverige på kommunalt företagande. Förutsatt att man väljer att se antalet bolag som en framgångsfaktor... För en kommuninvånare är det smått omöjligt att få en uppfattning om de kommunala bolagens omfattning. Det exakta antalet bolag förändras emellanåt genom fusioner, ombildningar och avyttringar, men uppgår i dagsläget till cirka 90 interna och externa bolag där staden står som hel- eller delägare. Några av de ägda bolagen bedriver verksamhet utanför kommungränsen och koncernen som helhet omsätter mångmiljardbelopp. Flera av företagen uppvisar fina siffror, medan andra är rena förlustaffärer.

Själva organisationsformen ”kommunalt bolag” behöver i sig inte alltid vara fel. Ibland kan det, om än mer sällan, vara motiverat och logiskt att bedriva kommunal verksamhet i bolagsform. Problem uppstår dock när de växer och blir för många, tappar i transparens jämfört med en förvaltning och blir direkta konkurrenter till privata företag. Exempel på kommunala bolag som driver gym, tvätterier och andra verksamheter, långt ifrån kommunal kärnverksamhet, är många runt om i landet. Gränsdragningen mellan offentligt och privat ställer till det. Det är precis vad som har hänt och fortsätter hända i Göteborg.

Under åren har det inte funnits brist på rubriker och avslöjanden som spätt på den negativa bilden av Göteborg. Händelser som direkt eller indirekt gått att härleda just till de kommunala bolagen. Ibland rena lagbrott, kombinerat med miljonförluster och ett hanterande av resurser som starkt kan ifrågasättas. Problem som kan förstärkas genom att stadens politiker sitter i styrelserna och därmed ansvarar för företagens utveckling vid sidan av sitt politiska uppdrag. Att sitta på dubbla stolar är inte alltid oproblematiskt.

När vi varje år frågar våra medlemsföretag i Göteborg kring i vilken utsträckning man upplever att kommunen tränger undan privat näringsverksamhet, ges kommunen ett bottenbetyg. För många företagare upplever staden som en motspelare istället för en medspelare. Den successiva avregleringen av flera branscher de senaste decennierna gör att många kommunala bolag idag är aktörer på en marknad. När bolagen agerade som ensamt ansvariga producenter och förvaltare av väsentliga samhällsfunktioner, som elförsörjning, var bolagsformen i sig sällan något större problem. Idag blir bolagen, genom finansiering av skattebetalarna, istället tuffa konkurrenter till privata företag och entreprenörer. Ett säkert sätt att skapa osund konkurrens.

Det är dags att visa respekt för göteborgarnas skattepengar. Givetvis finns de kommunala bolag som går med vinst, men som bekant innebär företagande alltid risker. Den som här står med risken är inte några privata aktieägare, utan alla göteborgare. För om behovet av ett ägartillskott skulle uppstå tas det i slutändan på ett eller annat sätt från den kommunala budgeten, våra gemensamma skattemedel.

Förslaget från politikerna i Göteborg om att sälja det kommunala bussbolaget, GS Buss, är en bra start på en välkommen kursändring. Istället för att driva företag kan staden fokusera på att bli en spetsigare verksamhet som är bäst på just kommunal kärnverksamhet. Stadens politiker måste därför orka driva på för fler försäljningar och minska antalet kommunala bolag rejält.

Låt politiker vara politiker - och företagare vara företagare.