Den genomsnittliga totala skattesatsen som kommuninvånare betalar ökar inför 2024. Sett till hela landet är skattehöjningen den högsta på nio år. Trots att skattehöjningar och mer resurser ofta är politikers svar på olika samhällsproblem, så finns det inget direkt samband mellan den kommunala skattesatsen och kvaliteten i de kommunala verksamheterna.
I debatten kan det låta som att en låg kommunal skattesats skulle innebära en sämre kvalitet i välfärden. Men det är faktiskt precis tvärt om. Att höja skatten är ofta en enkel lösning på problem som kräver betydligt mer politiskt hantverk, prioriteringar och ledarskap än så.
Kommunalskatten påverkar allas våra plånböcker. Varje månad betalas merparten av den skatt som dras av din lön till kommunen där du bor. Beroende på vilken sida av kommungränsen du bor kan det betyda hundralappar mer eller mindre kvar efter skatt. Många betalar högre skatt – utan att få bättre välfärd för pengarna.
Störst betydelse har kommunalskatten för dem som har låga löner och för många småföretagare. Men den påverkar också det lokala företagsklimatet och kommuners attraktivitet. För många företag är rekryteringssvårigheter den största utmaningen. Hur hög, eller låg, skatt man betalar i en kommun påverkar möjligheterna att locka till sig kompetent arbetskraft som kan bosätta sig i kommunen och bli skattebetalare.
Många kommuner står nu inför tuffa utmaningar. På kort sikt gör inflationen den kommunala verksamheten dyrare och på lång sikt finns en stor demografisk utmaning när andelen äldre blir fler. Ska vi klara av framtida utmaningar behöver våra gemensamma skattemedel användas smartare.
En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att effektiviseringspotentialen i Sveriges kommuner är stor. Det finns tydliga exempel på kommuner som lyckas kombinera hushållning med skattemedel och välfärd av hög kvalitet.
Samtidigt vittnar det om en potential för andra kommuner. För att nå denna potential handlar det inte om att någon ska springa snabbare – utan om organisationer som kan jobba smartare. Inte minst vad gäller styrning, ledning och uppföljning
Totalt handlar det om minst 40 miljarder som skulle kunna frigöras för att anställa mera personal, genomföra investeringar eller sänka skatterna. Oavsett användningsområde bör en smartare organiserad välfärd ligga närmast till hands för kommuner med ansträngda budgetar nu och framöver, snarare än att reflexmässigt höja skatten eller ropa efter ökade statsbidrag.
Kvalitet och effektivitet i välfärdenSkatterFredagskrönika