Kommuner kan spara 91 miljarder – ”Väldigt stor potential”

I rapporten jämförs hur effektiva kommunerna inom hälften av kommunernas budget, och innefattar bland annat grundskola, äldreomsorg, gymnasieskola och biblioteksverksamhet. Resultaten är justerade för strukturella skillnader mellan kommunerna, så som skillnader i socioekonomiska förutsättningar och befolkningsstruktur.

– Den stora slutsatsen från den här rapporten är att det måste till ett effektiviseringsarbete ute bland landets kommuner. Effektiviseringspotentialen är i realiteten ännu större än det rapporten visar, eftersom vi bara tittat på hälften av kommunernas budget, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt på ett seminarium.

I rapporten framgår att om den genomsnittliga kommunen skulle bli lika effektiv som den mest effektiva kommunen skulle den kunna minska sina resursinsatser med omkring 28 procent. Uppdelat på verksamhetsområden är effektiviseringspotentialen 24 procent för grundskolan, 28 procent inom äldreomsorgen, 37 procent inom gymnasieskolan och 47 procent inom biblioteksverksamheten.

– Mitt råd till de kommuner som ligger lägre till i rankingen och som har stor effektiviseringspotential är att börja benchmarka sig mot andra kommuner med liknande förutsättningar. Vad gör de för någonting annorlunda som gör att de har bättre resultat än vad vi har? säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

– Kvalitet i välfärden beror inte enbart på hur mycket pengar som satsas. Ett exempel är äldreomsorgen där vissa kommuner uppnår samma kvalitet som andra, men till lägre kostnader, trots liknande strukturella förutsättningar.

Storstadskommuner under snittet

De kommuner som generellt sett har högst effektivitet är pendlingskommuner i närheten av storstäder, medan små glesbygdskommuner tenderar att ha lägst effektivitet.

– Man kan fundera över om vissa kommuner är för små för att kunna driva sin verksamhet. Även om vi justerar för strukturella skillnader så kanske det är så att det finns stordriftsfördelar att hämta genom att slå ihop några av de minsta kommunerna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men även storstadskommuner ligger under snittet vad gäller effektiviteten.

– Där finns en väldigt stor potential i monetära termer. Utifrån vår modell har Stockholm effektiviseringspotential på över sex miljarder kronor, Göteborg över fem miljarder och Malmö över tre miljarder, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det som kännetecknar de mest effektiva kommunerna är lägre kommunalskatt, ett bättre företagsklimat, lägre kostnader för den politiska verksamheten och en större användning av privata utförare av verksamheten.

”Måste digitalisera upphandlingsprocesser”

Civilminister Erik Slottner (KD) deltog också på seminariet. Han välkomnar rapporten, och menar att det är viktigt att kommuner kan jämföra sig med varandra.

– Vi behöver mer jämförbara data. De två minsta kommunerna Bjurholm och Dorotea med drygt 2 000 invånare har samma uppgift som Stockholm med en miljon invånare.

En nyckel för att fler kommuner ska bli effektivare är att innovation och digitalisering införs på bredare front, och inte bara inom en enskild kommun, menar Erik Slottner. Han tar upphandling som ett exempel.

– Vi måste digitalisera upphandlingsprocesserna i större utsträckning. Här finns en jättepotential att effektivisera kostnaderna, säger han.

Ett exempel där digitalisering har gjort en kommun mer effektiv är i Nacka. De har bland annat implementerat AI-transkribering i möten mellan socialsekreterare och privatpersoner, samt automatiserat bygglovsprocesser.

– 26 procent av bygglovsbesluten tar några minuter eftersom de är automatiserade. Tidigare kunde det ta 5–10 veckor, Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka, på seminariet.

Fångar inte upp alla strukturella skillnader

Även Emelie Värja, ny chefsekonom på SKR, välkomnar mer jämförbara data mellan kommuner och menar att det finns en stor effektiviseringspotential. Hon poängterar dock att det finns många värden som rapporten missar, och tar ett exempel.

– I rapporten använder man ett antal kvalitetsmått. Men att en landsbygdskommun väljer att ha kvar en mindre byskola är kanske ineffektivt utifrån rapporten, men det är ett aktivt politiskt val. Det politiska målet stämmer inte alltid överens med de kvalitetsmått man mäter på, säger hon.

Emelie Värja tror inte heller att rapporten fångar upp samtliga strukturella skillnader som finns.

– Hade Arjeplog haft samma befolkningstäthet som Sundbyberg hade de haft 80 miljoner invånare, så det är svårt att jämföra. Skulle vi applicera de besparingstalen som föreslås i rapporten skulle en grundskoleelev kosta 105 000 kronor i Danderyd, men bara 77 000 kronor i Överkalix, säger hon.

Sven-Olov Daunfeldt håller med om att det är omöjligt att kontrollera resultaten för samtliga strukturella skillnader, men att rapportförfattarna använt den bästa vetenskapliga metod som finns tillgänglig.

– Man kan bara kontrollera för det som man observerar. Men den här rapporten ger kommunerna möjlighet att jämföra sig med kommuner med liknande strukturella förutsättningar, och kan på så sätt bli mer effektiva, avslutar han.