Privata vårdgivare kan korta köerna

Under de senaste åren har åtskilliga miljarder satsas på att förbättra tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård. Bara i årets vårbudget ges ytterligare 6 miljarder kronor extra till regionerna. Det rör sig återigen om nya pengar utan tydliga krav på motprestationer. Men nya miljardtillskott kommer inte att lösa vårdens problem.

Regeringen gick till val på att korta vårdköerna. Men köerna är fortfarande rekordlånga. Nästan hälften av alla som väntar på en operation i Sverige får vänta längre än den lagstadgade vårdgarantin. Detta försämrar inte bara livskvaliteten för de många köande. Det innebär också stora kostnader för samhället, bland annat för sjukskrivningar. Patienter som väntar på en operation riskerar att sjukdomen eller skadan förvärras under väntetiden. Långa väntetider kan dessutom göra att behandlingar kräver mer resurser och längre sjukskrivningar när de väl blir av.

Denna onda cirkel måste brytas. Dagens långa köer visar att regionerna inte klarar att på egen hand skapa ett vårdutbud som möter medborgarnas behov, trots alla de extra miljarderna i stöd.

Svenskt Näringsliv vill peka på hittills förbisedda möjligheter att snabbt öka vårdkapaciteten och dessutom ge mer vård för varje skattekrona. I samverkan med den offentligdrivna vården kan privata vårdgivare ha en viktig roll för att minska vårdköerna – både idag och i framtiden. Många privata vårdgivare bedömer att de med bibehållen kvalitet och patientsäkerhet samt befintlig personalstyrka, kan utöka sin kapacitet med 5–10 procent eller mer.

Vi föreslår därför att dessa privata vårdgivare ges ett nationellt uppdrag att korta köerna för fem åtgärder där vårdgarantin kontinuerligt överskrids och där de regionala skillnaderna i tillgänglighet är stora. Dessa åtgärder är grå starr-kirurgi, framfallskirurgi, höft – och knäproteskirurgi samt ryggkirurgi.

En nationell insats inom dessa fem vårdområden kan snabbt minska köerna och bidra till en mer jämlik vård för patienter i hela landet. Insatsen kan sedan utvidgas till fler områden.

Dessa åtgärder rör diagnoser som drabbar en stor grupp människor. De kan dessutom ofta utföras utanför de stora akutsjukhusen och patienterna har möjlighet att röra sig utanför sin region för vård. Med ett nationellt erbjudande om operationskapacitet som landets samtliga regioner kan nyttja, kan fler patienter erbjudas vård inom vårdgarantin.

Kostnaderna för ett sådant initiativ avgörs av hur upphandlingar och förfrågningsunderlag utformas. Men det finns goda förutsättningar för kvalificerade uppskattningar. Vårdföretagarna har gjort beräkningar med utgångspunkt i SKR:s väntetidsdatabas samt de ersättningar som idag utgår för åtgärderna.

För att ta hand om de patienter som i nuläget står i kö inom de fem diagnoserna är den uppskattade kostnaden drygt 500 miljoner kronor. Detta kan ställas mot de tiotals miljarder skattekronor som flera regeringar satsat på att korta köerna utan resultat.

En nationell satsning kan göras inom ramen för etablerade upphandlingsformer. Upphandling kan ske via lämplig myndighet, genom SKR och Adda, eller via en eller flera regioner.

En sådan reform skulle inte bara gagna de patienter som väntar på vård inom de fem åtgärdsområdena. Den skulle samtidigt frigöra resurser i såväl i primärvården som på de stora akutsjukhusen och därmed gynna betydligt fler patienter.

Förslaget innebär till skillnad från många andra initiativ för ökad tillgänglighet inte någon ökad ekonomisk risk för skattebetalarna eftersom ersättning utgår för konkreta vårdgärder och inte försvinner i ett svart hål.

Huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården är regionernas. Men de har i många år brustit i sitt ansvar för att ge patienter vård i tid. Priset betalas av patienterna – och övriga delar av samhället.

Väntan på vård är oacceptabelt lång för alldeles för många. Regeringen bör därför agera skyndsamt för att korta köerna genom att ta tillvara på potentialen hos de privata vårdgivare som idag verkar i sjukvårdsystemet.

Läs artikeln i GP.