Lösningen på vårdköerna finns inte i regionerna

Trots att regeringar i decennier har gett regionerna miljarder i stimulansmedel är vårdköerna nu längre än någonsin tidigare. Enligt den senaste statistiken från Väntetidsdatabasen har nästan 90 000 personer väntat olagligt länge på operation eller annan medicinsk åtgärd. Detta är ett svek mot patienterna och deras rätt att få den vård de behöver i tid.

Långa vårdköer leder till stort lidande för den enskilde. Skador och sjukdomar riskerar att förvärras i onödan, vilket i sin tur kan leda till längre sjukskrivningar och sämre prognoser för tillfrisknande. Problemet blir inte mindre av att det även är samhällsekonomiskt oförsvarligt. När människor hindras från att arbeta och bidra ekonomiskt förlorar vården och annan välfärd resurser i form av lägre skatteintäkter.

Sverige satsar drygt 10 procent av BNP på sjukvården, vilket är en kraftig ökning jämfört med början på 2000-talet. Detta placerar Sverige i OECD:s toppliga avseende sjukvårdskostnader. Ökningen kan inte fullt ut förklaras av en växande befolkning. Ändå har vårdköerna aldrig varit längre. Det är tydligt att problemet inte handlar om brist på resurser, utan snarare om en bristande utväxling på de pengar som redan satsas.

I måndags tog regeringen emot ett delbetänkande från utredningen Behovsstyrd vård (S 2024:05), som syftar till att föreslå en stärkt vårdgaranti. I betänkandet föreslås ännu en gång stimulansåtgärder direkt till regionerna, denna gång i form av att regionerna ska få ett engångsbelopp utbetalt i den mån de lyckas uppfylla vårdgarantin för tre utvalda diagnoser.

Historien visar dock att sådana åtgärder har misslyckats tidigare. Att hälla ytterligare skattemedel i regionernas bottenlösa brunn löser inte problemet. Om mer pengar till regionerna vore lösningen hade vårdköerna varit borta för länge sedan.

Regeringen måste i stället ta ett nationellt ansvar för vårdköerna. Vi behöver nationella ramavtal med privata vårdgivare som alla regioner kan använda för att snabbt öka vårdkapaciteten. Det bör också inrättas ett rikstäckande vårdval för de patienter som står i vårdkö runt om i Sverige. Ett nationellt vårdgarantikansli, dit patienter kan vända sig direkt, skulle ge ökad trygghet och snabbare tillgång till den vård de behöver. Den nationella vårdförmedling som regeringen säger sig vilja ha bör utformas så att den ger direkt vägledning till behövande patienter, inte blir en del av regionernas sjukvårdsbyråkrati.

En annan helt central reform är att garantera människors lagstadgade rätt att söka specialistvård fritt i hela landet. Staten bör även ta ansvar för att jämförelser av medicinsk kvalitet mellan olika regioner är öppna och tillgängliga för alla. En sådan öppenhet skulle inte bara ge patienterna större valfrihet utan också öka incitamenten för hög kvalitet och effektivitet i vården.

Trots att svensk hälso- och sjukvård ofta rankas högt i internationella jämförelser finns det en enorm utvecklingspotential. Genom att samarbeta med det privata näringslivet och ta tillvara på dess resurser kan vi skapa en positiv spiral där tillgången till vård förbättras, det mänskliga lidandet minskar och hela samhället gynnas.

Läs debattartikeln på Altinget.