Utanförskapet - Sveriges största utmaning

Svenska företag, inom majoriteten av branscher, skriker efter rätt kompetens. Att det är svårt att hitta medarbetare med rätt kunskap har länge varit ett stort problem. Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät visar att åtta av tio företag har svårigheter att rekrytera av just den anledningen och så mycket som vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Pandemin har ytterligare försvårat matchning och tillgång på kompetens och företag som under krisen tvingades permittera eller säga upp sin personal har nu svårt att få tillbaka den.

Med ett bra företagsklimat och bra förutsättningar för näringslivet på både nationell och kommunal nivå skulle företagen kunna anställa fler. Om vi får fler från att gå från bidragsberoende till självförsörjning skulle det frigöra resurser som kommunerna istället skulle kunna satsa på välfärden - vård, skola och omsorg. Det skulle även innebära att fler personer blir delaktiga i samhället och får den självkänsla som en egenförsörjning ger.

Det är tydligt att kompetensbristen är oberoende av högkonjunktur eller lågkonjunktur. Sverige blir starkare när pengar kan läggas på investeringar och framtidssatsningar, i stället för på olika former av stöd till försörjning. Alla vuxna kan inte försörja sig själva. Men vi har ett ansvar att de som faktiskt har förmågan får komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Så ser det inte ut idag. Det är allvarligt för välfärd, trygghet och välstånd. Det minskar även tillväxten, försvårar företagens kompetensförsörjning och försvagar Sveriges konkurrenskraft.

För att bryta utanförskapet och öka självförsörjningen krävs kraftfulla reformer. Vi behöver stärka drivkraften att arbeta och vi behöver också stärka drivkraften att vilja anställa. Företagen måste få rätt förutsättningar för att våga investera och växa. Vi behöver också utbilda för fler jobb. Inte minst krävs det en rejäl satsning på yrkesutbildning.

Att en person går från att erhålla försörjningsstöd till att bli skattebetalare ger en samhällsekonomisk vinst på runt 400 000 kr. För företagare som inte kan rekrytera och för personer som inte får ett jobb blir kostnaderna väsentligt mycket högre. Det handlar om uteblivna investeringar och missade utvecklingsmöjligheter. Det växande utanförskap vi ser idag utgör Sveriges långsiktigt största ekonomiska och sociala problem. Vi måste vända trenden.

Christina Riksén
Näringspolitisk rådgivare, Svenskt Näringsliv Västra Götaland