Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
Varje höst samlar Svenskt Näringsliv i samarbete med ett 30-tal av sina arbetsgivarorganisationer in löneuppgifter från medlemsföretagen. Förra året levererade 24 400 företag uppgifter om totalt mer än 1,6 miljoner anställdas löner. När lönestatistiken är sammanställd och klar redovisas den i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
Vid företagsnära lönebildning jobbar företagen med flera olika delar. Det är som ett pussel där en viktig pusselbit är att stämma av mot marknadslöneinformation, förklarar Anna Danielsson, applikations- och insamlingsansvarig för den lönestatistik som Svenskt Näringsliv tar fram. Andra delar i pusslet handlar om att använda företagets lönepolicy vid lönesättning och att tillämpa de lönekriterier och mål som valts.
– Informationen är unik och väldigt värdefull för att skaffa sig en uppfattning om löneläget i omvärlden och se hur företaget ligger till. Det handlar absolut inte om att gå in och läsa av en enskild löneuppgift i en tabell.
Statistiken i Svenskt Näringslivs marknadsdatabas omfattar enbart anställda på företag i Sverige. Här kan medlemsföretagen söka information om löner och lönespridning per bransch, yrkesgrupp och region.
– För att skaffa sig en bra bild av lönestrukturen på lokala arbetsmarknader betyder det mycket att kunna titta på hur det ser ut i olika regioner för olika yrkesgrupper. Är de regionala skillnaderna stora är det inte så intressant att bara kunna se statistik för hela riket.
Hur företag skaffar sin marknadslöneinformation kan se lite olika ut. För vissa är kanske Svenskt Näringslivs lönestatistik den enda källan medan andra har flera statistikkällor som de väger samman. I statistiken finns inte ett ”rätt” svar och det gäller att förstå hur statistiken ska användas, betonar Anna Danielsson.
Vid lönesättning, till exempel i samband med lönerevision eller en nyanställning går det inte heller enbart att titta på marknadslönedata. Medarbetare har olika kompetens och arbetsresultat och det måste beaktas när statistiken används.
– Därför är spridningsmåtten, percentiler och kvartiler som visar lönespridningen, mer betydelsefulla än median och medellön. Att resonera runt siffrorna är också en viktig del.
Lönestatistiken ska alltså inte användas för att gå in och läsa av vad som är rätt lön utan för att få en bild av löneläget, påpekar hon.
– Det är ett viktigt stöd vid företagsnära lönebildning. Lönestatistiken ger bra basfakta som sedan var och en tillämpar sina lönestrategier på.