Dansk sjukvård ett föredöme för Sverige

Listan över den svenska hälso- och sjukvårdens problem är lång. Hit hör olagligt långa väntetider, dålig kontinuitet, otillräcklig prevention, överbelastade akutmottagningar och vårdavdelningar, svag primärvård, bristande samverkan mellan vårdgivare samt stora regionala kvalitetsskillnader. Därtill får svenskarna för lite vård per skattekrona samtidigt som en alltmer ohållbar arbetsmiljö gör det svårt att behålla och rekrytera personal.

Hur är detta möjligt i ett land som samtidigt är känt för sina goda medicinska resultat? Svaret är att det finns långvariga och välkända systembrister i sjukvårdens organisation. Danmark anses ofta vara ett föredöme när det gäller vårdsystemreformer. Frågan är därför vad Sverige kan lära av Danmark.

Våga gå från ord till handling

Redan 2007 föreslog Ansvarskommittén ett minskat antal regioner i Sverige. Förslaget, liksom ett liknande förslag tio år senare, genomfördes dock inte. Den nya parlamentariska utredningen om ökad statlig styrning ger förhoppningar, men kommer sannolikt inte lösa de stora problemen i närtid.

I Danmark däremot resulterade motsvarande utredningsarbete till stora förändringar. Sexton danska regioner ersattes av fem, och vårdkvaliteten och tillgängligheten har förbättrats avsevärt. Den danska staten styr nu med piska och morot och både kvaliteten och tillgängligheten i dansk vård har stärkts sedan reformen. Danmark har nu bättre tillgänglighet än Sverige både inom primärvård och specialiserad vård, särskilt inom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Mjuk styrning har inte löst konkreta utmaningar

En stor utmaning är svensk vårds spretiga digitaliseringsprocess. Alla aktörer har suttit med vid bordet men ingen har styrt - för övrigt ett utmärkande drag för den svenska sjukvårdsmodellen.

Den danska e-hälsostrategin är betydligt bättre. Kommunikationen mellan vårdgivare och kommuner är helt digital. I den specialiserade vården är det ett krav att data ska kunna delas mellan sjukhus och andra enheter. Här finns mycket att ta efter vårt grannland.

De svenska köerna är kroniskt långa och växer trots statsbidrag för att korta dem. Närmare sex procent av befolkningen står nu i kö till den specialiserade vården. Danmark har en fungerande vårdgaranti, och en verklig valfrihet. Om väntetiden till undersökning och diagnos riskerar överskrida 30 dagar får man stöd att välja annan vårdgivare, även privata som har vårdavtal med regionerna. Samma rätt gäller om väntetiden från diagnos till behandling riskerar överskrida 60 dagar. Minst samma möjligheter borde gälla i Sverige.

Ställ kvalitets- och effektivitetskrav, använd skarp uppföljning och låt resultaten få verkliga konsekvenser

I Sverige minskade sjukvårdens produktivitet med cirka 2 procent per år under åren 2014 - 2019. I Danmark har produktiviteten tvärtom ökat med i genomsnitt 2 procent per år under tidsperioden 2013 – 2018. En möjlig orsak är att Danmark ställer tydliga krav på produktivitetsförbättringar samtidigt som regionerna, om ett negativt resultat uppstår, måste kompensera detta snarast med ett motsvarande positivt resultat.

För att komma till rätta med bristerna inom svensk sjukvård behövs strukturella reformer. Detta kräver ökad statlig styrning, minskat antal regioner, ökad användning av privata vårdgivare och tydligare kvalitetsredovisning. I Sverige behöver regering och riksdag bli tydligare och tuffare i styrningen mot regionerna och ta ett större ansvar för sjukvårdens framtid. Det är hög tid att lära av Danmark.

Läs debattartikeln: Minska antalet regioner för att fixa vårdens kris