Remiss av slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41)

Svenskt Näringsliv avstyrker förslagen om att höja och indexera etableringsersättningen och etableringstillägget inom etableringsprogrammet eftersom utredningen inte har kunnat visa att mediandeltagaren i samtliga hushållstyper tar emot ekonomiskt bistånd. Vi tillstyrker däremot att etableringsersättningen och etableringstillägget höjs (men inte indexeras) för de hushållskategorier där åtminstone mediandeltagaren bor i ett hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd, vilket enligt utredningens analyser av utfallsdata från 2021 är ensamstående hushåll med barn 7-19 år och sammanboende hushåll med barn 7-19 år.

Givet förlängningar av det som har kallats en tillfällig höjning av bostadsbidraget bör regeringen i det fall höjningen blir permanent också sänka ersättningarna inom etableringssystemet proportionerligt eftersom utredningen har antagit att höjningen endast är tillfällig.

Vi stödjer inte förslaget att indexera ersättningarna. I stället bör det regelbundet analyseras om det finns ett behov av att höja ersättningarna, förslagsvis genom att granska om mediandeltagaren eller fler i relevanta hushållskategorier tar emot ekonomiskt bistånd under den tid där de deltar i etableringsprogrammet.

Vi instämmer vidare med utredningens förslag att individualisera etableringstillägget; inte endast för att uppmuntra till kvinnors deltagande i etableringsprogrammet utan också för att stärka kvinnors position i hushållet.

Vi stödjer förslaget att deltagare ska kunna uppbära ersättning från etableringsprogrammet för samma dag som deltagaren får lön för utfört arbete. Vi instämmer med utredningen i att extraarbete vid sidan om deltagande i etableringsprogrammet kan vara ett bra sätt att snabbare integreras i det svenska samhället och få en heltidstjänst.

Vad gäller övriga förslag anser vi att

- statistik från berörda myndigheter ska redovisa födelseregion och inte endast svensk/utländsk bakgrund (slutbetänkandets avsnitt 4.2.3). Detta bör vara standard för samtliga sakområden för att få mer finmaskig data om integrationen i olika grupper med olika förutsättningar,

- delmålen som diskuteras i slutbetänkandets Kapitel 5 inte endast bör ange en riktning utan också en önskvärd andel. Till exempel i fallet ekonomisk integration bör regeringen bestämma hur stor andel av de utrikes födda som ska arbeta och försörja sig själva och inte endast att andelen ska öka, samt att

- det inte finns något egenvärde i att öka den deskriptiva representationen i politiskt valda församlingar. Vi avstyrker därför utredningens förslag att använda utrikes föddas deltagande i politiska församlingar som en indikation på demokratisk integration.