Så ska kvinnors företagande bli svensk paradgren

Sverige ligger långt fram i jämställdhetsarbetet när det gäller de flesta arbetsmarknadsfrågor – utom när det kommer till kvinnor som driver företag. Bara var fjärde företagare är kvinna och så har det i princip varit sedan mitten av 1990-talet. Det innebär att Sverige har den tredje lägsta andelen inom EU idag.

Svenskt Näringsliv vill nu ta tag i detta och därför har ett samarbete med Entreprenörskapsforum inletts för att granska kvinnors och mäns företagande, attityder och upplevd förmåga till att starta och driva företag.

– När vi väl har faktaunderlaget kan vi börja diskutera orsaker, hinder, lösningar så att vi kan få en positiv utveckling av kvinnors företagande framöver, säger Isabelle Galte Schermer, jämställdhetsexpert på Svenskt Näringsliv.

Under ett seminarium i veckan, ”Varför driver så få kvinnor företag?”, diskuterades frågan och det kommande arbetet för att åstadkomma förändring.

Anders Broström, vd på Entreprenörskapsforum, presenterade siffror kring kvinnors företagande, bland annat från den globala studien Global Entrepreneurship Monitor där även Sverige deltar.

På frammarsch

Den senaste mätningen visar att andelen kvinnor i Sverige som är nyföretagare är 7,1 procent vilket är högst sedan mätningarna började 2011. Samtidigt är andelen nyföretagande män 11 procent.

– Det är fler kvinnliga nyföretagare nu än tidigare, men vi kan fundera på om de inte skulle vara ännu fler med tanke på att nyföretagandet växer ännu snabbare bland män, säger Anders Broström.

3,4 procent av Sveriges kvinnor driver ett företag som har funnits i mer än 3,5 år.

– Det är en något sjunkande tendens över tid och helt klart lägst både jämfört med män i Sverige och med kvinnor och män i småeuropeiska länder.

Framför allt beror det på en tydlig minskning av andelen kvinnliga mikroföretagare, som äger och leder ett företag som sysselsätter 1–4 personer.

– Vi har en negativ utveckling när det gäller att driva mikroföretag. Det här väcker funderingar kring villkoren för att vara arbetsgivare idag – vad det kostar och vilket ansvar som det medför.

När det gäller planerat företagande, avsikten att starta företag, växer också skillnaden mellan könen. Samtidigt ser 46 procent av svenska kvinnor goda möjligheter att starta företag i området där de bor, vilket är högt jämfört med många andra länder.

– Det innebär att vi inte kan säga att en upplevelse av brist på möjligheter ligger bakom att Sverige har relativt sett få kvinnliga företagaren.

Rädslan att misslyckas utbredd

Däremot uppger hälften av kvinnorna att rädslan för att misslyckas skulle hindra dem från att starta ett företag. För tio år sedan var det 40 procent. Och när det gäller den upplevda förmågan är skillnaden mellan könen stor. Två av fem kvinnor säger sig ha tillräcklig kunskap och förmåga att starta ett företag. Bland män är det tre av fem.

– Vi har stora könsskillnader i synen på den egna förmågan. Men de företag som startas av kvinnor är minst lika innovations– och exportinriktade som företag som startas av män, säger Anders Broström.

Företagaren Anna-Lena Bohm berättade om lärdomarna av att driva företag – att lära sig att säga nej, att sätta gränser och att inte tro att man kan lyckas med allt. ”Ibland går det lite åt skogen och det får man ta”, konstaterar hon men det är en inställning hon ofta saknar i Sverige.

– I många andra länder, exempelvis USA, anses det vara en merit att ha varit med om att något har gått åt skogen. Ingen investerar i ditt bolag om du inte har gjort ett misslyckande för det är av det man lär sig. Men i Sverige är det svårt att misslyckas och att få en andra chans.

Hennes råd till kvinnor som funderar på att starta företag är att våga tro på sig själv.

– Du kan mycket mer än du tror. Tro inte att du alltid måste vara perfekt – det räcker med att vara bra. Hitta det som du brinner för. Med den rätta glöden lyckas man i många fall.

Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv, betonade att Svenskt Näringsliv kommer att jobba med frågan under lång tid framåt.

– Det finns mycket att göra på jämställdhetsområdet även om Sverige ligger bra till. Men vi måste göra något åt ägandet – det är toppen på isberget. Har vi inte bra kvinnligt ägande får vi problem genom hela kedjan.

Svenskt Näringsliv kan bland annat bidra när det gäller regelfrågor som spelar stor roll för att lyfta kvinnors företagande.

”Politiker begränsar företagandet”

– Det som oroar mig är regler och politiska ingrepp på marknader där många kvinnor jobbar och är kunniga. Eftersom kvinnor finns i sektorer som många politiker tycker om att begränsa företagandet i, blir det ett problem – ett problem för oss att ta tag i.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, konstaterar att den centrala frågan är vad som behöver göras för att fler kvinnor ska starta och driva företag.

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan man fråga sig om det är en viktig fråga. Det är det i högsta grad. Det är orimligt att tro att män har en större entreprenöriell skicklighet än kvinnor – att det inte skulle vara jämnt fördelat.

Det får konsekvenser att det trots det är betydligt färre kvinnor som startar och driver företag, påpekar han.

– Vi går miste om en massa kompetens och i slutänden handlar det om att vi går miste om ny teknik, nya innovationer och nya jobb – det påverkar allt vårt välstånd. Därför är det här en så viktig fråga.

Om många kvinnor ser det som en stor risk att starta företag, och inte upplever sig ha förmågan att starta och driva och starta företag på samma sätt som män, måste politiker och beslutsfattare minska risken och göra det mer lönsamt att starta företag, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

Det handlar bland annat om att minimera kostnaderna för att anställa personal så att det blir lättare att växa men också om att erbjuda fler möjligheten att starta privata alternativ i välfärdssektorerna, där kvinnor ofta kommer in som entreprenörer och företagsledare.

Om fler kvinnor väljer att starta företag kan det dessutom bidra till att minska utanförskapet, poängterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Av de 1,3 miljoner personer i arbetsför ålder som inte kan försörja sig själva är många utrikes födda kvinnor. Jag ser en potential i att få dem att välja företagarvägen. Vi vet att utrikesfödda är fyra gånger mer sannolika än inrikes födda att anställa en arbetslös utrikesfödd.

Tidigare centerledaren Maud Olofsson, som länge engagerat sig i kvinnors företagande och minskat regelkrångel, var på plats i publiken.

– Vi har både skatter och regler som direkt gynnar industriföretag, medan vi har bestraffning av tjänsteföretag. Det är klart diskriminerande mot kvinnor som försöker driva företag inom i besöksnäringen och i välfärdssektorn. Det måste synliggöras mycket tydligare.