Så kan fler kvinnor bli företagare

Kvinnors företagande i EU är nästan dubbelt så högt som i Sverige. Sverige ligger på plats tjugofyra av tjugosju. Om man tittar på andelen kvinnor som driver företag med minst en anställd är situationen ännu sämre, där hamnar Sverige näst sist.
Välfärdssektorn är en viktig arena för kvinnors företagande eftersom många kvinnor har både utbildning och erfarenhet inom området. I vård- och omsorgssektorn drivs 64 procent av de drygt 15 000 företagen av kvinnor.

Välfärdsföretagare jobbar i huvudsak på reglerade marknader där utbud och ersättning bestäms av politiker. Eftersom dessa marknader är politiskt reglerade så påverkas de också starkt av politiska förändringar, vilket i sig kan vara avskräckande när det gäller att våga ta risker och investera.

Forskning pekar dessutom på att kvinnor är mer försiktiga än män med att starta företag. Dagens negativa politiska debatt om välfärdsföretag skapar därmed ett narrativ som hämmar kvinnors företagande.

Debatten liknar mycket den som fördes i samband med den så kallade Reepaluutredningen, som för några år sedan föreslog ett vinsttak i välfärden. Förslagen genomfördes aldrig – men den oriktiga kritiken mot välfärdsföretag som förekom skapade en osäkerhet som ledde till att nyföretagandet i välfärden år 2017 var det lägsta på 10 år. Dessutom ökade andelen som valde att lägga ned sin verksamhet på området med 18 procent. Med de utmaningar som dagens välfärdssystem står inför har Sverige inte råd att riskera en sådan utveckling igen.

De flesta politiker är överens om att företagande är bra för samhället. De flesta är också överens om att det är viktigt med valfrihet. Att säga sig vara för valfrihet men samtidigt vara emot vinster i välfärden är dock en självmotsägelse. Detta eftersom möjligheten att gå med vinst är en grundläggande förutsättning för att det ska finnas en mångfald av utförare att välja mellan.

Att ta steget och bli sin egen inom vård, skola och omsorg borde locka fler. Men den politiska stigmatiseringen av vinst och företagande har en avskräckande effekt. Det finns en uppenbar risk att kvinnor väljer bort företagande för att slippa bli ifrågasatta både i offentliga och i privata sammanhang. De politiska vindarna sätter helt enkelt krokben för kvinnors entreprenörskap.

Denna utveckling behöver brytas. Grundläggande kunskaper om ekonomi och företagande borde bli ett naturligt inslag i utbildningarna som leder fram till yrken i välfärden. Dessutom behövs bättre finansieringsmöjligheter vid start av nya företag inom de kvinnodominerade tjänstesektorerna.

I Sverige måste den som vill starta företag ofta pantsätta sin bostad för att få lån. Det kan ha en större negativ effekt på kvinnor, eftersom de i större utsträckning driver företag i tjänstebranscher som till skillnad från många industriföretag inte har fasta tillgångar att använda som säkerhet.

Slutligen måste välfärdsföretagandet uppvärderas politiskt som den stora tillgång för samhället som det faktiskt utgör. Annars riskerar Sverige att förlora ännu fler kvinnliga företagare.