Sex förslag som stärker välfärden

Den stora efterfrågan på välfärdsföretagens tjänster visar på ett brett stöd för en mix där olika driftsformer sporrar till bättre och mer individualiserade tjänster. Detta är i dag grunden i den moderna svenska välfärdsmodellen.

Vård, skola och omsorg dominerades länge av offentliga utförare. Men under de senaste årtiondena har välfärden fått allt fler privata utförare med offentlig finansiering. Regeringar av olika politisk färg har genomfört reformer som inte bara ökat utbud och tillgänglighet utan också lett till högre kvalitet, fler innovationer och bättre kostnadskontroll. Samtidigt har valfriheten stärkt medborgarnas egenmakt.

Trots dessa framgångar handlar debatten ofta om vinstfrågan eller om privata kontra offentliga huvudmän. Det vore mer relevant att fokusera på hur alla aktörer kan bidra till att framtidssäkra välfärden. Att minska konkurrensen eller införa vinstförbud skulle riskera att kväva de innovationer och de förbättringar som välfärdssektorn behöver.

Utvecklingen inom sjukvården är ett tydligt exempel på konkurrensens fördelar. Privata vårdgivare har drivit på digitaliseringen och förbättrat tillgängligheten.

Inom äldreomsorgen visar Socialstyrelsens kvalitetsmätningar att privata utförare levererar med minst lika hög kvalitet som offentliga. Hela 88 procent av allmänheten anser att man själv bör få välja äldreboende.

44 000 svenskar bor på ett privatdrivet äldreboende eller har valt en privat utförare av hemtjänst. Antalet som har hemtjänst i privat regi var i genomsnitt 27 000 personer under 2022, vilket motsvarar cirka 20 procent av efterfrågan.

Samma utveckling syns även i skolan. Mer än 400 000 barn och elever går i en fristående förskola eller skola. Ungefär en fjärdedel av alla förskolor och skolor är fristående.

Men för att välfärdsmarknaderna ska fungera effektivt krävs lämpliga regleringar. Vi behöver skapa förutsättningar för en välfärdsmarknad där olika aktörer kan konkurrera på lika villkor och där kvalitet och effektivitet premieras.

Det offentliga har ett ansvar för att sätta upp kvalitets- och ägarkrav, bedriva tillsyn och säkra att offentliga och privata utförare granskas lika strängt. Genom transparens och kvalitetsjämförelser ska medborgarna kunna göra informerade val. Det driver på konkurrensen och leder till ytterligare förbättringar.

För att nå dit behövs en utvecklingsagenda med bland annat följande delar:

• Säkerställ regelverk som främjar innovationer, kvalitet och kundnytta samtidigt som de hindrar oseriösa aktörer.
• Stärk tillsyn och uppföljning av både offentliga och privata aktörer så att brister åtgärdas snabbt och högsta möjliga kvalitet upprätthålls.
• Arbeta systematiskt i kommuner och regioner för att konkurrensutsätta välfärdstjänster och enheter som inte behöver vara i offentlig regi.
• Säkerställ konkurrensneutralitet genom att offentliga och privata utförare har jämlika villkor och samma kvalitetskrav.
• Inför konkurrensneutrala ersättningssystem där skattemedel inte kan användas för att exempelvis täcka underskott i offentliga verksamheter.
• Ta fram kvalitetsmått som gör att medborgarna kan göra informerade val.

Genom dessa åtgärder kan vi skapa en starkare och mer dynamisk välfärdssektor som fortsätter att leverera högkvalitativa tjänster till alla medborgare. Det är dags att omfamna de positiva krafter som konkurrens och vinstintresse kan erbjuda och säkerställa att välfärden är rustad för framtiden.