Allt fler väljer privata alternativ i välfärden

Många politiker tycks leva i tron att allmänheten är negativ till privata företag i välfärden. Den uppfattningen har stärkts av opinionsundersökningar som fångat upp en skepsis mot vinster inom skolan, vården och omsorgen. 

Den misstron är inte överraskande med tanke på hur debatten om vinst har dominerat det offentliga samtalet om välfärden under de senaste tio åren. Flera riksdagspartier har drivit samma ensidiga problemformulering.

Men de som vill förstå hur medborgarna verkligen ser på den mångfald och konkurrens som bidragit till att utveckla välfärdstjänsterna bör analysera hur människor väljer när de själva behöver omsorg, utbildning eller sjukvård.

Svenskt Näringsliv har låtit företaget OFFDA, som tar fram statistik om den offentliga marknaden, granska hur efterfrågan på privata välfärdstjänster har utvecklats under de senaste tio åren. Resultatet är en stark indikator på vad som verkligen driver människor när åsikter blir till handling i den egna vardagen. 

Data finns nu tillgängliga för åren 2012–2022. Statistiken visar entydigt att allt fler medborgare varje år har vänt sig till privata företag när en läkarkontakt tagits, när en förälder blivit omsorgsberoende, eller när barnen ska börja förskola eller skola.

Över hela tioårsperioden talar vi i stort sett om en fördubbling inom samtliga välfärdstjänster summerat i de tre kategorierna sjukvård, omsorg och skola. Inflationsjusterade siffror visar samma effekt.

Medan vinstfrågan har dominerat i både debatten och politiken så har alltså tusentals entreprenörer och företagare i välfärdsbranscherna vunnit medborgarnas förtroende. 

Statistiken visar att 4 av 10 patientkontakter numera sker hos privata vårdgivare när patienterna själva väljer det alternativ som bäst passar den egna livssituationen. Av totalt 87 miljoner patientkontakter i svensk sjukvård under år 2022 gjordes hela 35 miljoner hos privata vårdgivare. Utvecklingen är ännu starkare om vi ser till primärvården där hälften av 57 miljoner primärvårdskontakter skedde hos privata vårdgivare. 

Även inom äldreomsorgen har år efter år allt fler valt privata företag, trots vinstdebatten. 44000 svenskar bor i dag på ett privatdrivet äldreboende eller har valt en privat utförare av hemtjänst. Antalet som har hemtjänst i privat regi uppgick till cirka 27 000 i genomsnitt under 2022, vilket motsvarar cirka 20 procent av efterfrågan.

Samma tydliga utveckling syns i även skolan. 417 000 barn och elever går i dag i en fristående skola eller förskola. Ungefär en fjärdedel av Sveriges skolor och förskolor är nu fristående. 

Den ökande efterfrågan på välfärdsföretagens tjänster visar att det finns ett stöd för en mix där olika driftsformer kan sporra till innovationer och till bättre och mer individualiserade tjänster. Detta utgör i själva verket i dag grunden i den moderna svenska välfärdsmodellen.

Demoskop har på Svenskt Näringslivs uppdrag frågat vad som varit drivkraften för de cirka 40 procent i mätningen (2016 intervjuer, 18 år eller äldre, april/maj år 2022) som uppger att de valt att använda privata välfärdstjänster. 

Svaren visar att det absolut viktigaste var korta väntetider, kompetent personal och verksamhetens kvalitet. Något färre svarade att även geografisk närhet och bekvämlighet liksom personliga rekommendationer spelat in. Här finns de viktigaste avvägningarna i verkligheten bland de som står för den stora ökning som syns i OFFDAS data.

Cirka 80 procent av samtliga i mätningen svarade att egen valmöjlighet är mycket eller ganska viktigt i valet av alla välfärdstjänster. Faktum är att 57 procent uppgav att det var mycket eller ganska troligt att de skulle använda sin röst i ett riksdagsval till att försvara rätten att själv få välja skola, sjukvård eller äldreboende.

Det är dags att sätta punkt för debatten om vinst i välfärden och istället diskutera det som medborgarna ser som viktigast. För även om en del av de svarande i enkätundersökningar uttrycker kritik mot vinster, så väljer allt fler privata alternativ i välfärden.

Att så mycket av debatten under mer än ett decennium handlat om driftsformer har tyvärr försenat lösningarna på välfärdens verkliga utmaningar.

Frågan är hur vi alla, både näringslivet och det offentliga, kan hjälpas åt att höja kunskapsresultaten i svensk skola. Hur tar vi tillvara de växande möjligheterna i den nya tekniken och hur kan vi tillgängliggöra nya behandlingsmetoder inom sjukvården? Hur kan kvaliteten och tillgängligheten öka också för våra äldre, som tack vare den vetenskapliga utvecklingen kommer kunna leva allt längre och friskare liv?

Här ligger stora möjligheter för de som liksom Svenskt Näringsliv vill fokusera på hur ett bra land kan bli ännu bättre. En välfärd där människor kan fortsätta att välja privata alternativ kommer att bidra till alltmer högkvalitativa, resurseffektiva och tillgängliga välfärdstjänster. 

Läs artikeln på DI.