Entreprenörskap i skolan lockar fler kvinnor att driva företag

De senaste 20 åren har företagandet ökat både bland kvinnor och män, och både i Sverige och Nordeuropa. Det visar en ny rapport från SN, Skillnaden i entreprenörskap mellan kvinnor och män. Här jämförs skillnaden i entreprenörskap i Sverige med fem länder i Nordeuropa; Finland, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland.

I Nordeuropa ökar andelen kvinnor som är entreprenörer i samma takt som männen, men i Sverige har gapet mellan kvinnors och mäns entreprenörskap fördubblats under de senaste 20 åren.

– Det är bekymmersamt, säger Nikolay Angelov är kvantitativ analytiker på Svensk Näringsliv och författare av rapporten som presenterades och diskuterades nyligen på ett seminarium.

Svensk Näringsliv vill öka företagandet i Sverige, både när det gäller kvinnor och män. Det är viktigt eftersom det skapar välstånd, tillväxt, jobb och en bättre välfärd, konstaterar han.

– Därför behöver de som vill ta de risker som alltid finns med när man startar företag få goda chanser att göra det. Men vi ser flera faktorer som motverkar det, och allra mest påverkar de kvinnor.

Attityder styr

Rapporten baseras på data från en enkätundersökning som görs i många länder, Global Entrepreneurship Monitor. Den försöker ge svar på vilka faktorer som ligger bakom att det är så många fler män än kvinnor som ägnar sig åt företagande i tidigt stadium, det vill säga som planerar att starta ett företag inom det närmaste året, redan är delägare i ett företag eller redan driver ett företag som betalar ut lön till anställda.

Klart störst påverkan på benägenheten att driva företag har attityder kopplade till företagande. Det vill säga om personen känner en entreprenör, ser affärsmöjligheter i sin närhet, anser sig ha kunskap och förmåga att driva företag, och hur rädd personen är för att misslyckas med att driva ett företag.

– Åtta av tio, bland både kvinnor och män, uppger att de ser goda affärsmöjligheter i sin närmaste omgivning. Däremot finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det handlar om självupplevd kunskap och förmåga, och framför allt rädslan för att misslyckas, säger Nikolay Angelov.

UF-företag peppar

Astrid Johansson deltog på seminariet och berättade om hur det gick till när hon startade det företag hon driver idag, Wao Matcha.

Det började med att hon tillsammans med fyra klasskompisar drev ett UF-företag sista året på gymnasiet. Hon hade nyligen blivit förälskad i det japanska matchateet men lyckades aldrig hitta något som hon tyckte var bra. Antingen var det för dyrt eller så var det inte tillräckligt gott.

Så det blev gruppens affärsidé. De letade och hittade ett bra matcha-te, Wao Matcha, med god kvalitet som inte var för dyrt. Först sålde de teet på julmarknader men sedan riktade de sig till kaféer och fick ganska snabbt med sig några kunder.

Före UF-årets slut lade de ner sitt företag, så som det ska göras. Men efter studenten ville Astrid Johansson ta idén vidare och hon startade ett riktigt företag.

– Jag har ju lyxen att ha en pappa som är egenföretagare så han hade lite koll på hur man skaffar en enskild firma. Det var ganska lätt och inte så mycket att riskera, så jag tänkte att ”okej, jag testar”.

Pitchade på Draknästet

Företaget fortsatte ungefär i samma omfattning som UF-företaget, men nästa steg skulle öka farten. Astrid Johansson sökte till och fick pitcha sin affärsidé i Draknästet på SVT, och investeraren Hannah Widell nappade på idén.

– Det var en väldigt fin push på vägen att vara med där och få med mig en investerare. Så nu driver jag Wow Matcha AB och jobbar mycket tillsammans med Hannah Widell.

Astrid Johansson tror inte att hon hade varit företagare idag om hon inte hade gjort sitt år med UF.

– Jag valde ett ekonomiprogram med juridikinriktning eftersom jag var inne på juridikspåret. Men under gymnasietiden ändrades det och jag fick insikt i att man kan göra annat också.

Att driva företag är ännu bättre än hon hade tänkt sig.

– Det är svårare, men det är roligare, säger Astrid Johansson.

”Missar möjligheter”

Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet, fick frågan om varför kvinnors företagande är viktigt.

– Det är viktigt för den enskilde individen som får möjlighet att uppnå sina drömmar och förverkliga en affärsidé med hela den resan som det innebär.

Även ur ett samhällsperspektiv är det viktigt, påpekar hon.

– Vi behöver fler som vill starta och driva företag i Sverige. Det bidrar till vårt välstånd, till vår konkurrenskraft och till fler arbetstillfällen – Sverige blir rikare.

Tas kvinnors entreprenörskap inte tillvara riskerar Sverige tvärtom att gå miste om fantastiska affärsidéer, konstaterar Josefin Malmqvist.

– I Sverige finns det ungefär lika många män och kvinnor. Tänk då vilken möjlighet det finns om kvinnor skulle starta företag i samma utsträckning som män.

Som ett led i det anser hon att entreprenörskapets roll bör stärkas i skolan, och att UF är en viktig pusselbit i det arbetet.

– Från Moderaternas sida vill vi se UF-företagande brett på gymnasiet, men jag tror också att vi måste börja redan i grundskolan med att prata om företagande, säger Josefin Malmqvist.

Vill se långsiktiga spelregler

Eftersom statistiken inte ger svar på varför gapet i entreprenörskap har ökat mellan kvinnor och män i Sverige men inte i Nordeuropa, måste svaren sökas i de grundläggande villkoren för företagande i Sverige, enligt Nikolay Angelov.

En slutsats som Svenskt Näringsliv drar av siffrorna är att entreprenörskap bör ingå naturligt i utbildningar och kursplaner. På så sätt kan unga personer känna att de har god kunskap i vad det innebär att driva företag och att de har förmågan att göra det. Det ger större trygghet och gör att steget inte är lika svårt att ta.

En annan slutsats grundar sig i att kvinnor i genomsnitt är mer oroliga över att misslyckas om de skulle starta ett företag. Här är det viktigt att beslutsfattare inte inför regler som gör entreprenörskapet ännu mer riskabelt än vad det redan är, betonar Nikolay Angelov. Han ifrågasätter till exempel att de regler som gäller om ett företag behöver gå i konkurs eller rekonstrueras är mycket tuffare i Sverige än i andra länder.

Svenskt Näringsliv efterfrågar också tydliga och långsiktiga spelregler i välfärdssektorn där kvinnor i stor utsträckning startar företag.

– Politiken ska inte sätta upp en massa konstiga spärrar utan underlätta för företagande och föra fram att det är önskvärt, inte bara okej, att driva företag inom välfärden, säger Nikolay Angelov.