Under 2023 ska de flesta centrala kollektivavtalen i Sverige nytecknas. Utgångspunkterna ser olika ut för olika branscher och företag men gemensamt är att alla påverkas av det osäkra ekonomiska och säkerhetspolitiska läget. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har snabbt ritat om den ekonomiska kartan jämfört med början av året. Utbudsbegränsningar har drivit upp priser på energi, drivmedel och andra råvaror. Inflationen och räntorna har stigit brett.
Det senaste decenniet har arbetskraftskostnaderna ökat snabbare i Sverige än i våra konkurrentländer. En betydande försämring av konkurrenskraften har kunnat undvikas endast till följd av den försvagade kronan. En europeisk lågkonjunktur står nu för dörren och Sverige som ett litet handelsberoende land riskerar att drabbas hårt. Många företag pressas redan av stigande kostnader och fallande marginaler. De länder som förmår anpassa arbetskostnadsutvecklingen till det nya ekonomiska läget kommer att gynnas i den internationella konkurrensen. I ett läge när inflationen är hög kommer samspelet mellan lönebildningen och penningpolitiken vara av stor betydelse. Alltför höga löneökningar häller endast mer bensin på inflationsbrasan och driver upp räntorna.
I rapporten ”Förutsättningar inför avtalsrörelsen 2023” ger Svenskt Näringsliv en utblick över de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen.