Nya beräkningar: Statsskulden överdrivs av kommunala lån

Den svenska statsskulden uppgick till 33 procent av BNP under 2022, enligt måttet Maastrichtskulden som används inom EU. Statens andel av skulden var då 20 procentenheter, kommunsektorns andel tolv procentenheter och det statliga, från statsbudgeten fristående, pensionssystemets andel låg under en procentenhet, enligt SCB:s statistik.

Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar nu att av kommunsektorns andel på tolv procent till stor del består av lån som kommuner och regioner tar upp på marknaden och som de sedan vidareutlånar till kommunala och regionala företag.

Resultaten visar att 48 procent av utlåningen sker till kommunala och regionala företag som är helt konkurrensutsatta. Ytterligare 15 procent av utlåningen sker till kommunala och regionala företag som delvis är konkurrensutsatta. Dessa 63 procent av utlåningen motsvarar cirka 240 miljarder kronor eller fyra procent av BNP, och borde inte räknas in i den totala statsskulden, enligt chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt.

– Vi menar att den totala statsskulden överdrivs på grund av de här lånen till kommunala bolag som bedriver affärsmässig verksamhet. Det här innebär att den reella statsskulden egentligen är 27 procent av BNP, och att vi därför befinner oss långt under skuldankaret på 35 procent, säger han.

Orsaken till att vidareutlåningen ingår i Maastrichtskulden är att den ursprungliga upplånaren, kommunen eller regionen, bedriver förvaltningsmässig verksamhet.

– De borde inte ingå i Maastrichtskulden, men nu gör de det enligt EU-regler. Men våra beräkningar visar att vi har mycket större möjligheter att låna för att genomföra investeringar som är bra för tillväxten i Sverige än vad vi tidigare trott, säger Sven-Olof Daunfeldt.

Han menar att den kommunala vidareutlåningen inte har lyfts upp tidigare i debatten om det finanspolitiska ramverket, och hoppas nu att lånen kommer att börja diskuteras. Han tycker att frågan måste utredas vidare, men har redan nu ett förslag för att få bukt med problemet: att kommuner och regioner går i borgen för marknadsmässiga lån till de kommunala och regionala bolagen.

– Då skulle lånen inte redovisas i Maastrichtskulden, och vi skulle veta vad den riktiga statsskulden faktiskt är, säger han.