Daunfeldt: Akut reformbehov kräver slopat överskottsmål

Den senaste tiden har diskussionen om överskottsmålets vara eller icke blossat upp igen. Flera tunga näringslivsföreträdare och ekonomer har lyft fram att det är dags att överge målet. Och enligt SVT vill även samtliga politiska partier, utom det regeringsbärande Moderaterna, slopa överskottsmålet.

Överskottsmålet infördes efter 1990-talskrisen som en del av det finanspolitiska ramverket.

Målet infördes under den största krisen som drabbat Sverige sedan 30-talet, berättar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.

– Vi hade fallande BNP-tillväxt tre år i rad och en arbetslöshet som sköt i höjden. Dessutom hade vi problem med en statsskuld som ökade lavinartat, säger han.

Därför genomfördes en rad reformer för att stärka upp det finanspolitiska ramverket och se till att man kunde undvika skuldkriser i framtiden.

– Det har vi lyckats med och det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl då det resulterat i stabila statsfinanser. Men det kan ju vara så att man höll kvar i det lite för länge och att det blev något av en helig ko.

Bindande mål för statsskulden

För även om överskottsmålet under lång tid tjänat Sverige väl är det nu dags att öppna upp för ett balansmål i stället, menar han. Ett balansmål innebär att intäkter och utgifter ska gå jämnt upp under en konjunkturcykel.

– Att vi kontinuerligt kraftigt minskar vår statsskuld har lett till att vi har väldigt låg statsskuld. I det här läget, när vi har behov av en investeringsdriven tillväxt, så vore det olyckligt att vi fortsätter att betala tillbaka på en statsskuld som är internationellt sett väldigt låg.

– Vi ska inte överge det finanspolitiska ramverket utan bara omformulera det. Vi ska fortfarande ha ett bindande mål för statsskulden. Och sen kan vi diskutera hur hög den ska vara.

Han lyfter fram att Sverige har en av Europas lägsta statsskulder. Den så kallade Maastrichtskulden som inkluderar hela den offentliga sektorn ligger i dag på 33 procent av BNP, vilket är långt under vad EU kräver. Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel. Sven-Olov Daunfeldt menar att det är synd att överskottsmålet har blivit det centrala målet för finanspolitiken.

– Vi har ju även ett skuldankare, det vill säga ett mål för hur stor statsskulden får vara på 35 procent av BNP. Problemet är att om man har ett överskottsmål, då kommer man ju hela tiden komma längre och längre bort från skuldmålet.

– Så man kan säga att de här målen inte lirar med varandra. Därför tycker jag att man borde ha skuldmål eller ett mål för den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Då ska ett balanskrav vara medlet för att nå målet. Sedan går det att diskutera hur hög statsskulden kan få vara.

”Man ska ju inte låna för konsumtion”

Han menar att det vore farligt att använda begrepp som underskottsmål.

– Då kan tankarna flyga i väg och man kan tro att vi kan trycka pengar och alla politiker kan strössla pengar över sina favoritprojekt.

Om Sverige skulle ha ett skuldmål på 40 procent av BNP i stället för 35, skulle det under ett antal år kunna frigöra resurser till bland annat satsningar på infrastruktur, konstaterar han.

– Och sen så träder det här balanskravet in när man har nått det här skuldmålet. Det tycker jag skulle vara en väg framåt.

Men att säkerställa att det kommer att gagna långsiktiga investeringar är omöjligt, menar han.

– Det är ju det som är problemet. Vi hör redan att väldigt många vill att det här används till offentlig konsumtion.

– Här tror jag att det är väldigt viktigt att principen ska vara att ska man låna pengar, då ska man ju låna för investeringar. Man ska ju inte låna för konsumtion, säger han och liknar det vid en fungerande privatekonomi.

Fokus borde vara att låna till investeringar som kan påverka svensk tillväxt positivt längre fram.

– Det gör ju också att vi får mer pengar över i framtida budgetar om tillväxten ökar. Det innebär ökade skatteintäkter och att fler får jobb.

– Man ska också komma ihåg att om vi får en tillväxt som är högre än räntebetalningarna på statsskulden, då kommer ju ändå statsskulden att minska.

Den senaste tiden har bristerna i infrastrukturen dominerat nyhetsflödet. Enligt beräkningar uppgår underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, till över 70 miljarder kronor. Utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.

Skadligt för svensk tillväxt

I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel uppgav vart fjärde företag att deras varuleveranser har påverkats av brister i infrastrukturen, och över hälften av de företagen upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt. Näringslivet har under en längre tid efterlyst långsiktighet från politikens sida när det gäller just infrastrukturinvesteringar och där även blocköverskridande samarbete.

– Jag tror att det är möjligt att hitta mer samarbete över blockgränserna. Min uppfattning är att det finns en ganska stor politisk konsensus om att svensk infrastruktur behöver rustas upp.

– Det är ju direkt skadligt för svensk tillväxt att vi har så stor underhållsskuld på infrastruktursidan. Så den behöver ju åtgärdas. Det tycker jag är en prioriterad satsning om man ökar statsskulden.

Han menar att satsningar på infrastruktur skulle göra Sverige starkare framöver.

– Det gynnar både nuvarande generation och nästa generation.