Skadligt att stöd till korttidsarbete villkoras av förbud mot utdelningar 

Debatten om utdelningar och korttidsarbete behöver föras utifrån vilken roll de spelar i samhällsekonomin. De bygger på olika förutsättningar och har olika syften. Visserligen är det lätt att känslomässigt och retoriskt slå ihop dessa två. Utdelningar är positivt för samhällsekonomin och leder i förlängningen till fler arbetstillfällen. Korttidsarbete eller permittering syftar till att förhindra arbetslöshet.

Coronapandemin och de åtföljande restriktionerna har slagit hårt mot samhället och näringslivet. Precis som tidigare ekonomiska kriser är en av de stora negativa effekterna att arbetslösheten ökar. Tyvärr har så skett även denna gång. Att arbetslösheten inte ökat mer än vad den har gjort beror framförallt på den överenskommelse om korttidsarbete som näringslivet, fackförbunden och staten ingått efter lärdomarna från finanskrisen.

Korttidsarbete går ut på att anställda, som annars riskerat att bli uppsagda, får behålla sina anställningar. Stödet för korttidsarbete betalas visserligen till företag men går uteslutande till att betala permitterade medarbetare lön för den tid de inte kan erbjudas arbete. När den anställde arbetar betalar företaget självklart full lön. När den anställde går på korttid, det vill säga inte arbetar, står staten för en del av lönen medan företaget står för en del. För staten och samhället är korttidsarbete bra eftersom det begränsar arbetslösheten. För företagen är korttidsarbete bra eftersom de kan behålla kompetens inom företaget. För de anställda är korttidsarbete bra eftersom de kan undvika arbetslöshet. Korttidsarbete är i grunden en mycket bra idé.

Eftersom korttidsarbete bygger på att företag har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter är det typiskt sett inte aktuellt att företag som uppbär korttidsarbetsstöd samtidigt genomför stora utdelningar. Däremot är det fel att företag inte får göra några som helst utdelningar för att kunna få stöd för korttidsarbete.

Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Det är ett kvitto på att systemet för korttidsarbete fungerat och på att återhämtningen påbörjats. Det visar att våra företag mår bättre och känner att man är starka nog för att klara både de egna framtidsinvesteringarna och ge utdelning. Det ger därmed en efterlängtad och nödvändig injektion i ekonomin. Utdelningarna går till våra pensions- och fondsparare, till de stiftelser som står för en stor del av våra samlade investeringar i såväl grund- som spetsforskning. Och de går naturligtvis in i nya investeringar, nya företag och projekt. Utdelningar från välfungerande företag investeras i framtiden. Dessutom ger beskattningen av utdelningar ett stort tillskott till statskassan.

Ett förbud mot utdelning motverkar det goda syftet med korttidsarbetet och det riskerar att skada svenska företag och svenska jobb. Därför är det helt logiskt att de flesta länder i Europa inte har något sådant absolut förbud kopplat till korttidsstöd.

Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetesstöd. Det begränsar företagens möjligheter att själva fatta beslut om hur verksamheten ska bedrivas samt hindrar företag från att göra bokföringsmässiga dispositioner som skulle kunna stärka företagen liksom gagna framtida investeringar.

Korttidsarbetesstödet har uppfyllt sitt syfte och det är något vi i Sverige borde försäkra oss om att ha även i framtiden. Allt för att kunna säkra vår konkurrenskraft och minska arbetslösheten i nästa kris.

Korttidsarbetesstöd har gått rakt av till anställda vars jobb har kunnat räddas. Det har inte gått till aktieägare. Att korttidsarbetesstödet villkoras av ett förbud mot utdelningar gynnar ingen men skadar många. Vi hoppas att debatten nyanseras så att de två olika företeelserna – korttidsarbete respektive utdelning – diskuteras och analyseras var och en för sig utifrån sina egna meriter.

Fredrik Persson, ordförande  

Tom Erixon, vice ordförande

Sven-Olof Gudmundsson, vice ordförande

Marcus Kristiansson, vice ordförande