Blanda inte ihop utdelningar med stöd för korttidspermittering

Under den senaste tiden har företagsvinster och aktieutdelningar uppmärksammats i både media och den politiska debatten. En del debattörer försöker koppla ihop utdelningar med det stöd för korttidspermittering som medarbetare på vissa företag fått. I debatten förekommer ett par allvarliga missuppfattningar som jag vill reda ut.

Stödet för korttidsarbete infördes i fjol och var något som både Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna länge efterlyst. Syftet är att företag inte ska tvingas säga upp medarbetare under tillfälliga allvarliga kriser.

I flera av våra viktigaste konkurrentländer finns liknande stöd sedan många år. Möjligheten att under kriser behålla medarbetare har varit en viktig konkurrensfördel för dem.

I Sverige har stödet räddat tusentals jobb under coronakrisen och bidragit till att trygga kompetensen i företagen.

De pengar som betalas ut hamnar inte i företagens kassor. Pengarna används uteslutande till löner. Stödet fungerar som en förstärkt a-kassa till de övertaliga medarbetare som permitterats och som utan krisåtgärden skulle riskerat arbetslöshet. Det gör att medarbetarna har ett jobb att återvända till när läget förbättrats. Samtidigt kan svenska företag behålla kompetensen och därmed stå bättre rustade i den globala konkurrensen när efterfrågan tar fart igen.

Att företag kan göra utdelningar beror alltså inte på att de fått stöd till korttidsarbete. Det beror istället på att de i grunden är sunda och livskraftiga.

Det är viktigt att komma ihåg att företag måste kunna gå med vinst. Möjligheten till vinst är både en förutsättning för ett livskraftigt näringsliv och en motor som driver företagen och utvecklingen framåt. Utan den går det inte att få en rimlig avkastning på de investeringar som görs. Hur företag disponerar sina vinster måste vara upp till företagens ägare. Utdelningar frigör kapital till nya investeringar. Om företag inte kan göra utdelningar blir konsekvensen att resurser låses in. Det leder till minskade investeringar vilket i sin tur slår mot innovationer, tillväxt och jobb.

Det är tack vare de jobb företagen skapar och de skatteinbetalningar de gör som svenska staten haft möjlighet att finansiera de krisåtgärder som gynnat både medarbetare och näringslivets konkurrenskraft. Ju bättre krispolitiken är desto starkare står Sverige rustat inför nästa utmaning – att uppmuntra företag att växa så att de många som ändå förlorat jobbet och de många unga som fått det ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden kan få en ny chans.