Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

Nu har toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer ägt rum och britterna verkar formellt lämna unionen den 29 mars 2019. Svenskt Näringsliv följer utvecklingen steg för steg och vi har förstås förståelse för den oro och de frågor som svenska företag har. Hur kommer detta att påverka oss? Kommer vi förlora eller vinna på detta? Måste vi ställa om för nya marknader nu? Vilka är de nya kraven?

Vårt råd till våra svenska medlemsorganisationer och företag är att sätta igång med en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd, logistik med mera – om detta inte redan pågår. Vårt råd till de politiska beslutsfattarna är att komma över de låsningar som finns och hitta lösningar som även fortsättningsvis säkerställer fungerande handel och investeringar. Och det snabbt! Framförhållning är nyckeln till att minimera företagens kostnader för Storbritanniens utträde

Det är inte bara näringslivet som har anledning att fundera på dessa frågor; Brexit berör även de svenska jobben, politiken, vår tillväxt och inte minst hushållen. Låt oss tillsammans jobba för en post-Brexitframtid där svenska företag utvecklas i Storbritannien och ökar handelsutbytet. En tid då vi ska bli både en stark röst inom EU och samtidigt forma en ny och framtidsorienterad handelsrelation med Storbritannien.

Samtidigt ska vi ha i minnet att EU har tjänat vår tillväxt väl. Sveriges årliga BNP ligger 1,5 procent högre tack vare EU-medlemskapet, vilket motsvarar cirka 70 000 jobb. Ett utträde ur EU skulle leda till en katastrofal situation med cirka 6 procent lägre BNP, motsvarande 150 000 förlorade jobb. Sverige bör inte följa britterna, utan stanna kvar och tillsammans med andra europeiska länder forma och utveckla det framtida EU.

Storbritannien är fortfarande en av världens största ekonomier, centrum för europeisk finans- och investeringssektor, samt medlem i både G7 och WTO. Nu har britterna - på demokratiska grunder – valt att lämna unionen, men de kommer fortfarande vara i Europa. De kommer fortfarande vara en viktig handels- och samarbetspartner för oss i Sverige.

Den bilaterala handelsrelationen mellan Sverige och Storbritannien under det senaste året har legat på cirka 80 miljarder kronor i export och cirka 63 miljarder kronor i import av varor. De är således vår fjärde största exportmarknad av varor. Storbritannien är dessutom Sveriges tredje största exportmarknad av tjänster som exempelvis affärstjänster, transport, samt tele- och datatjänster. Tittar man på svenska investeringar inom EU så kan man konstatera att cirka nio procent av våra investeringar hamnar för närvarande i Storbritannien.

Det finns farhågor om att Brexit kan medföra en negativ inverkan på våra handelsrelationer med Storbritannien. Frågan bör snarare vara hur ska den framtida relationen med det blivande tredje landet Storbritannien ska se ut? Vi bör redan nu tänka långsiktigt och arbeta för en robust relation med Storbritannien, ty allt tyder på att de även efter Brexit kommer att vara en viktig handels- och samarbetspartner för oss i Sverige.

Näringslivet i Sverige tvingas ständigt att anpassa sig efter verkligheten. Det är också vår styrka. Utgångspunkten har alltid varit en stark innovationskraft och förmåga att ställa om till nya förutsättningar. Sverige kan via olika tillvägagångssätt – även det politiska – inte bara bibehålla de goda bilaterala relationerna med Storbritannien, utan även eftersträva ett utvecklat samarbete med Storbritannien. Det är den vägen vi vill gå.