Kompass ska få fart på EU:s konkurrenskraft

– EU har tappat i tillväxt över flera decennier. Det är mycket oroande att den tillväxt som sker i världen i större utsträckning gör det utanför, och inte i EU, säger Fredrik Sjögren, policyansvarig EU-frågor.

I rapporten ”En konkurrentskraftskompass för EU” som Svenskt Näringsliv har låtit Brysselbaserade tankesmedjan Ecipe ta fram framgår det tydligt att EU halkar efter. Europeiska företag växer hela 40 procent långsammare än företagen i USA och bilden är densamma när det kommer till investeringar.

Lägre tillväxt inom EU slår direkt mot ett handelsberoende land som Sverige, förklarar Fredrik Sjögren:
– Svenska jobb hänger på att tillväxten fungerar.

Näringslivet vill nu se en kraftsamling för att säkra konkurrenskraften med sikte på produktivitetsökningar. Fokuset på dessa frågor har på senare tid hamnat i skymundan. Förklaringarna är flera, men det har sedan tidigt 2000-tal funnits gott om kristillstånd för EU att hantera, allt sedan finanskrisen fram tills pandemin och nu kriget i Ukraina.

– EU är mitt uppe i hanteringen av Ukrainakriget och har därtill Bidens klimatpaket som gynnar amerikanska företag på ett sätt som snedvrider spelplanen för EU:s företag att förhålla sig till. Utmaningar saknas verkligen inte, säger Fredrik Sjögren.

Behöver prioritera långsiktigt

Även om det fortsatt framåt kommer att finnas ett starkt krisfokus behöver EU också prioritera de långsiktiga tillväxtfrågorna för att medlemsländernas samhällen och ekonomier ska kunna fortsätta att utvecklas, menar han.

– Den akuta krishanteringen är självfallet viktig. Inte minst de skenande elpriserna vållar stora bekymmer för företagen nu och behöver lösas direkt men vi behöver samtidigt också ett EU som skapar regler på en rad andra områden som gynnar företagande och produktivitet på sikt.

Konkurrentskraftskompassen pekar ut sju fokusområden och 27 rekommendationer, samtliga valda dels utifrån att de anses viktiga för EU:s fortsatta utveckling, men också för att de är möjliga att genomföra för EU, förklarar Fredrik Sjögren. Det är frågor som EU direkt kan hantera och som inte rör processer och lagstiftning där medlemsstaterna själva har huvudansvar.

Områdena spänner brett över hela fältet: EU:s inre marknad, frihandel, innovation, grön omställning, digitalisering, transporter liksom regleringar. Grunden är en öppen ekonomi som bygger på fri konkurrens.

– Hur man tänker kring konkurrenskraft inom respektive område blir helt avgörande för om man sedan främjar eller hindrar entreprenörskap och innovation, konstaterar Fredrik Sjögren.

Han har nu stora förhoppningar på att det svenska ordförandeskapet i EU lyfter frågan om konkurrenskraften högre upp på EU-agendan. Sverige har fått alla EU:s ledare att enas kring behovet av en långsiktig konkurrenskraftsstrategi.

– Det blir viktigt för det svenska ordförandeskapet att bygga allianser nu kring inriktningen och se till att kommissionen går vidare och lägger förslag som tar sikte på åtgärder som skapar långsiktig konkurrenskraft, säger Fredrik Sjögren.