Grönt ljus för nya EU-kommissionen – ”Geopolitiskt stresstest”

Efter omfattande och stundtals krävande så kallade ”hearings” i EU-parlamentet, står det klart att samtliga 26 nya EU-kommissionärer har godkänts. Det innebär att Ursula Von der Leyens nya kommission har fått grönt ljus och den 1 december ägde det officiella tillträdandet rum.

En som har följt bildandet av den nya kommissionen med stort intresse är Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.

– Vanligtvis är det en eller ett par kommissionärer som inte klarar sig igenom hela processen, men så blev det alltså inte den här gången. Man kan konstatera att en hel del förhandlande har pågått mellan partigrupperna bakom kulisserna och en majoritet av ledamöterna godkände slutligen EU-kommissionen i sin helhet med 370 röster för och 282 mot, säger hon.

– Det kan tyckas vara en god marginal, men det är en relativt liten majoritet ur ett historiskt perspektiv och ingen partigrupp var heller helt enig. Det kan vara en föraning om att kommissionen får det svårare att få igenom sina förslag i Europaparlamentet under mandatperioden, fortsätter hon.

Den nya kommissionen innebär en del förändringar jämfört med den förra, bland annat har nya kommissionärsroller har tillkommit. För första gången har EU till exempel fått en kommissionär med ansvar för försvarsfrågor, vilket Anna Stellinger menar är rimligt med tanke på de utmaningar EU står inför.

Delat ansvar för EU:s inre marknad

Som exempel på nya portföljer som kanske är lite mer oväntade lyfter hon fram att en kommissionär har fått ansvar för bostadsfrågor och en annan för Medelhavet.

– Det kan också verka förvånande att det saknas en renodlad kommissionär för EU:s inre marknad. Begreppet ”arbetsmarknad” finns inte heller i någon av de 26 kommissionärernas titlar. Att just EU:s inre marknad inte lyfts tydligare är förvånande, inte minst med tanke på hur otroligt viktig den inre marknaden är för hela EU:s ”raison d’être” och med tanke på den tunga rapport Enrico Letta tog fram på temat under våren, säger Anna Stellinger.

Men EU:s inre marknad och arbetsmarknadsfrågorna har inte lämnats åt sitt öde. De har i stället fördelats på flera kommissionärers portföljer, förklarar Anna Stellinger. Som exempel tar hon upp att den franska kommissionären Stéphane Séjourné är ansvarig för den inre marknaden tillsammans med en rad andra frågor.

– Bland det ”nya” för Urusla von der Leyens andra EU-kommission märks även de i mina ögon något förvirrande och överlappande titlarna och portföljerna. Exempelvis har Kubilius, Kallas, Šefčovič, Lahbib och Virkkunen alla ansvar för aspekter av säkerhet, försvar och beredskap. Och åtminstone Ribera, Séjourné och Virkkunen har alla ansvar för konkurrenskraftsfrågor. Kritikerna menar att det här upplägget är ett sätt för Ursula von der Leyen att stärka sin roll, när allt fler frågor kommer behöva bestämmas högre upp. Men jag tycker att det är för tidigt att slå fast, säger hon.

Vilken eller vilka frågor borde den nya kommissionen prioritera nu direkt?

– Europa är i mina ögon satt under en geopolitisk stresstest. Utmaningarna är många med stora, välkända transformationer som de gröna och digitala omställningarna, men också hur EU ska bygga sig starkare och mer konkurrenskraftigt. Det är lätt att instämma i de utmaningar som Mario Draghi pekade ut i sin färska rapport om EU:s konkurrenskraft, säger Anna Stellinger.

Välkända utmaningar

Även om meningarna går isär kring vilket som är det bästa tillvägagångssättet, är de flesta i dag överens om att Europas konkurrenskraft måste öka. Anna Stellinger pekar på saker som behovet av en starkare inre marknad, utökade satsningar på innovation och forskning samt att säkerställa tillgången till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.

– Och allt detta samtidigt som Rysslands krig i Ukraina sätter ett militärt såväl som politiskt och ekonomiskt sällan skådat tryck på Europa. Därtill kan vårt nära allierade USA kräva större fokus när Donald Trump tillträder och sannolikt gör slag i saken med sina utfästelser om tullar. Utmaningarna som är i fokus är med andra ord många och relativt välkända. Det är snarare en fråga om hur EU ska hantera utmaningarna – inte vilka de är – de kommande fem åren, säger hon, och fortsätter:

– Det är lätt att se att spänningarna inte saknas mellan de som förespråkar öppenhet mot omvärlden och de som önskar ett mer slutet EU, mellan en interventionistisk politik och en mer marknadsbaserad approach, mellan ett allt djupare samarbete där fler frågor sköts gemensamt och en mer decentraliserad riktning. Med andra ord är den största frågan i nuläget inte vilka som är EU:s största utmaningar, utan hur de hanteras.

Och även om den färska kommissionen precis har tillträtt så har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen redan tillkännagivit att EU behöver en så kallad konkurrenskraftskompass för att öka investeringar, fokusera på förenkling och säkra kompetens. Något som Anna Stellinger ser som en mycket positiv första signal.

– Det finns många goda skäl till att konkurrenskraftsfrågan bör vara i hjärtat av den nya kommissionens politiska plattform. Ett konkurrenskraftigt EU är vår bästa tillgång i en globalt utmanande tid. Det är en fråga som Svenskt Näringsliv drivit en längre tid och vi tog även fram ett förslag till just en konkurrenskraftskompass för EU 2022.

Nu hoppas hon att kommissionen går från ord till handling i konkurrenskraftsfrågan, men framför allt att kommissionen lägger rätt tyngdpunkt och innehåll i förslagen. Det är lätt att vara överens om att EU:s konkurrenskraft behöver stärkas, men det är svårare att enas om vägen dit. Här har både Sverige och näringslivet en viktig roll att försäkra att försäkra att kommissionens förslag går i rätt riktning, menar Anna Stellinger.

– Ett ekonomiskt, politiskt och säkerhetsmässigt starkt EU kan inte bli verklighet utan företag som har möjlighet att födas, anpassa sig, förnya sig och växa i EU, avslutar hon.