Förstärka och fördjupa den inre marknaden, främja en grön omställning och accelerera digitaliseringen är några av de prioriteringar som det svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 bör fokusera på. Det är budskapet i Svenskt Näringslivs EU-agenda.
Europeiska unionen är Sveriges viktigaste marknad. Lågt räknat har också hälften av Sveriges lagar och regler sitt ursprung i EU. Ett välfungerande EU med rätt fokus är därför avgörande för företag, jobb och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv presenterar nu en EU-agenda med fem prioriterade områden inför det svenska ordförandeskapet i EU. Utgångspunkten är att stärka Europas konkurrenskraft och tillväxt.
– Sverige behöver bli bättre på att göra sin röst hörd inom EU. Både tidigare och med större tyngd. Vi måste både markera när förslag inte går i Sveriges eller näringslivets riktning, men vi måste framför allt bli bättre på att vara ännu tydligare med vilka frågor vi faktiskt vill att EU fokuserar mer på och driver – vilket är syftet med den här agendan. Det här är det svenska näringslivets programförklaring för EU, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.
Ett konkurrenskraftigt EU nås genom att förstärka och fördjupa den inre marknaden. Detta bör enligt Svenskt Näringsliv vara Sveriges huvudprioritering under ordförandeskapet. En del i detta handlar om att stärka den europeiska tjänstemarknaden.
– EU-kommissionen noterar i sin senaste industristrategi att endast två procent av alla standarder kopplade till tjänstehandel är harmoniserade inom EU. För detta behövs en åtgärdsplan där existerande hinder ses över och konkreta åtgärder tas fram av EU-kommissionen, säger Sara Lowemark, EU-samordnare på Svenskt Näringsliv.
Likaså behöver EU ta ledarskapet för den internationella frihandeln. Genom en handelspolitik som bygger på öppenhet och förutsägbara regelverk skapas bättre förutsättningar för europeiska företag att konkurrera globalt.
En ödesfråga är den gröna omställningen som måste ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovationer. Det svenska ordförandeskapet bör lyfta frågor som rör förutsättningar för näringslivet att ställa om till cirkulära alternativ, en miniminivå på koldioxidskatt inom EU och försörjningstrygghet av energi.
Ett annat prioriterat område för näringslivet är digitaliseringen. Sverige bör driva på arbetet inom EU för att accelerera denna utveckling genom att säkerställa möjligheten till dataflöden, e-handelsavtal, datadelning och AI-användning genom principbaserade och teknikneutrala lagar.
Sist men inte minst behöver företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet främjas. Ett konkurrenskraftigt EU på lång sikt grundar sig i ett attraktivt innovationsklimat.
Svenskt Näringslivs prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet: