Så tycker parlamentets huvudförhandlare om en ny klimatlag

EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Förslaget har fått stor uppmärksamhet, ska nu behandlas av parlamentarikerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.

1. EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till klimatlag. Vilken betydelse har den nya klimatlagen enligt dig? Något du finner bättre, sämre, skulle vilja se förändrat i det förslag som EU-kommissionen lagt fram?
– Klimatlagen är det ramverk som ska se till att EU går från det som en gång började som Kol-och stålunionen till en klimatneutral union. Lagen stakar ut vilken takt och ambition EU ska ha i sitt klimatarbete. Som Europaparlamentets huvudförhandlare är det min uppgift att ta fram parlamentets åsikt om Kommissionens förslag och därefter förhandla den slutgiltiga lagtexten tillsammans med medlemsländerna. Den 28 maj presenterade jag mitt betänkande där jag lägger fram en rad förslag på hur vi ska höja takten och ambitionen i EU:s klimatarbete. Under hela processen har det varit viktigt för mig att lyssna på vad forskningen säger att vi måste göra för att hålla oss till Parisavtalets mål om 1.5 graders uppvärmning. Det handlar bland annat om höjd målsättning till år 2030 och år 2040. I den här artikeln redogör jag för de viktigaste delarna i mitt förslag.

2. Klimatlagen slår fast en ambition om att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Vilka konkreta verktyg anser du behövs för att Sverige ska uppnå detta mål?
– Sverige har en ambitiösare målsättning om klimatneutralitet senast år 2045. Det är bra, Sverige har både möjlighet och intresse av att gå före i klimatarbetet. Det kommer att ge oss viktiga konkurrensfördelar att vara tidiga i omställningen. Rent konkret innebär det att alla sektorer i samhället måste bidra till klimatneutraliteten. Då är en bra dialog och samarbete viktigt. Därför föreslår jag också i mitt betänkande att, i linje med det svenska arbetet i Fossilfritt Sverige, alla EU-länder ska göra det möjligt för ekonomins sektorer att ta fram färdplaner för hur de ska bidra till klimatneutralitet.

3. Hur skulle förslaget påverka näringslivet i Sverige och i EU samt i EU i förhållande till resten av världen, speciellt med tanke på konkurrenskraftsperspektivet och risken för att verksamheter och investeringar förläggs utanför EU? Anser du att tillräcklig konsekvensanalys har gjorts kring förslaget?
– Jag menar att den gröna omställningen är det enskilt viktigaste utmaningen som Sverige, EU och världen har framför sig. Jag är mer orolig för att om vi inte ställer om snabbt nog så kommer andra delar av världen hinna före och det vore mycket negativt för EUs konkurrenskraft.

4. Hur kommer lagen att påverka SME, dvs små och medelstora företag?
– SME:s står för cirka två tredjedelar av sysselsättningen i EU idag och företagen spelar en självklar och viktig roll i samhällets omställning till klimatneutralitet. Omställningen är i sig en möjlighet men kräver också styrmedel och förutsägbarhet så att företag investerar i klimatsmarta lösningar och gröna jobb skapas. Där är klimatlagen, som del i tillväxtstrategin Europas Gröna Giv, ett centralt ramverk för omställningen. Det är också viktigt att förutsättningarna för SMEs och sysselsättningen beaktas i det kommande arbetet när EU uppdaterar sin klimat- och energilagstiftning för att lägga den i linje med målet om klimatneutralitet.

5. Hur kommer du som parlamentariker att arbeta med denna fråga framöver?
– Just nu håller jag på att förhandla kompromisser kring det betänkande jag presenterade i parlamentet i slutet av maj – utmaningen blir att nå fram till gemensamma positioner som kan samla en majoritet i först miljöutskottet och sedan även i parlamentet som helhet. Därefter kommer jag att leda förhandlingarna när vi ska komma överens om en slutgiltig klimatlag under så kallade trepartsförhandlingar (trilog) med Rådet och Kommissionen.

6. Hur tycker du att denna lag går i takt EU-kommissionens presenterade återhämtningspaket och med den återstart som European Green Deal ska bidra till?
– Det är i klimatlagen vi stakar ut riktningen så att vi klarar av att ställa om till klimatneutralitet senast år 2050.

7. Hur tror du att dina väljare kommer att uppmärksamma lagen? Hur kommer den att beröra dem i deras vardag?
– På ett flertal sätt, men det är svårt att peka ut något konkret. Ska vi lyckas med omställningen måste den ske på alla nivåer så den kommer givetvis beröra alla. Men det stora arbetet kommer dock att ske på makronivå. Individers val är viktiga, men det är bara om vi arbetar gemensamt som samhälle som vi klarar klimatomställningen.

8. EU-kommissionen kommer i september även lägga fram en analys av hur 2030-målet kan höjas från nuvarande 40 procent till 50-55 procent. Vad är din syn på en höjning av 2030-målet? Ser du några särskilda risker eller aspekter som EU-kommissionen särskilt bör belysa i sin konsekvensanalys?
– För att vi ska lyckas med att hedra Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning så behöver vi höja ambitionen till 65% till år 2030. Det är också det jag föreslår i mitt betänkande.

9. Vad är din inställning till EU-kommissionens aviserade förslag om klimattullar? Och, om du anser att de ska införas, hur ser du att de skulle konstrueras för att vara WTO-kompatibla och inte negativt påverka EU:s handel med omvärlden? Ser du några särskilda fördelar eller risker med förslaget?
– Det är klart att det finns utmaningar med ett sådant förslag, vi får avvakta och se hur Kommissionen eventuellt går vidare i frågan.