Sätt tonen för EU:s väg genom krisen – Ursula von der Leyen

I Sverige riktas blickarna nyfiket mot den amerikanske presidentens State of the union-tal, medan den europeiska motsvarigheten sällan får någon uppmärksamhet. Men när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdag 14 september håller sitt tredje tal om tillståndet i unionen borde vi alla lyssna. Kriget i Ukraina, den europeiska energikrisen och den kommande lågkonjunkturen lär stå högt på von der Leyens agenda. De frågor hon lyfter kommer att prägla det svenska ordförandeskapet under första halvåret 2023.

Det vore önskvärt att kommissionsordföranden i sitt tal nämner företagens betydelse för Europas välstånd. Det är trots allt där tillväxt, innovation och jobb skapas. När många företag nu drabbas hårt av såväl energikris som sviktande konjunktur måste EU:s kärna – fri rörlighet för människor, varor och tjänster – betonas.

Tyvärr finns nu en tendens hos alltför många europeiska politiker att välja motsatt väg. Att försöka reglera och kontrollera sig ut ur krisen. Ursula von der Leyen borde välja motsatt väg – för att bygga ett starkt och konkurrenskraftigt Europa.

En titt i backspegeln

När hon lyfter blicken mot framtidens EU behöver hon samtidigt blicka tillbaka – mot det europeiska projektets själva kärna: att de europeiska länderna genom samarbete och handel skulle trygga freden för kommande generationer. Tvärtemot vad samhällsdebattens olyckskorpar nu kraxar är det fortfarande en oöverträffad väg. Den inre marknaden och de fyra friheterna innebar att en demokratisk och ekonomisk kraft släpptes fri. Det har tjänat Europas länder väl. Detaljerade särregleringar, subventioner och föreställningen att politiken kan hitta och välja framtidens vinnare har däremot aldrig långsiktigt skapat vare sig fred eller välstånd.

De geopolitiska utmaningarna med de oacceptabla ryska maktambitionerna måste adresseras. Klimatfrågan måste tillbaka till dagordningen. Det europeiska beroendet av fossila bränslen måste brytas och utbyggnad av fossilfri energiproduktion prioriteras. 

Redan har en lång rad företag lagt ner verksamhet, pausat och stoppat planerade satsningar och aviserat kommande neddragningar. I nästa led kan detta leda till ökad arbetslöshet, samtidigt som hushållen drabbas av ökade kostnader, direkt och indirekt, för energikrisen. Det kommer att bli en lång och hård europeisk vinter. Här krävs ett tydligt ledarskap från kommissionens ordförande, förslagsvis utifrån följande tre prioriteringar.

1. Ingen hållbarhet utan innovation

För att på riktigt få framdrift i den gröna omställningen, och en tillräckligt tydlig prioritering av klimatfrågan, krävs bred folklig förankring, där människor ser att de parallellt med omställningen får det bättre i vardagen. Tillväxt är inte en motsats till omställning, utan tvärtom en nödvändig förutsättning. Genom att skrota hinder för innovation, entreprenörskap och klimatsmarta lösningar möjliggörs en hållbar utveckling. EU:s skärpta klimatmål måste kombineras med tillväxt. Det är i näringslivet och forskningen som den innovation, teknik, kapital och kunskap som möjliggör omställningen finns.

2. Ingen motståndskraft utan konkurrenskraft

EU saknar en agenda för konkurrenskraft. Konkurrenskraft är en förutsättning för en uthållig tillväxt. Investeringar i ny teknik och produktion bör få växa i det privata näringslivet. Vi behöver en ökad tilltro till företagens förmåga att stimulera innovation och effektivitet, och att hitta de optimala lösningarna för samhället.

3. Inget välstånd utan öppenhet

Geopolitiska spänningar driver en olycklig utveckling mot ökad autonomi och statsintervention, men EU måste välja en annan väg. Fri handel och starka globala allianser med likasinnade är centralt för att skapa välstånd. EU bör därför driva en positiv handelsagenda som ökar handelsmöjligheterna och där begränsningar ska vara undantag.

Imorgon pekar Ursula von der Leyen ut riktningen för det kommande årets europeiska prioriteringar. Genom att skapa förutsättningar för innovation och tillväxt kan unionen bidra till att mildra konsekvenserna av den kommande hårda vintern. De fyra friheterna är framgångsfaktorerna i detta. Om det bör Ursula von der Leyen påminna i sitt tal.

Artikeln är även publicerad på Di Debatt