Stellinger: En fördjupad inre marknad ger ökad konkurrenskraft

Tidigare i månaden stod riksdagens EU-nämnd värd när ledamöter för samtliga EU-ländernas nationella parlament och ledamöter från Europaparlamentet träffades för att diskutera det svenska ordförandeskapet och EU:s inre marknad. Konstellationen, som kallas Cosac, möts varje halvår i plenarmöte i det land som håller i ordförandeklubban, den här gången i Sverige.

En av de stora frågorna som avhandlades var den inre marknaden som i år firar 30 år. Bland talarna fanns Othmar Karas, förste vice talman i Europaparlamentet och Kerstin Jorna, generaldirektör för generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag. Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv och Therese Svanström, ordförande för TCO var särskilt inbjudna gäster för att ge näringslivets respektive fackens syn på hur EU:s inre marknad bör utvecklas.

I sitt anförande i riksdagen lyfte Anna Stellinger betydelsen av den inre marknaden inte minst i den föränderliga tid vi lever i nu.

Som det europeiska projektets ”kronjuvel” utgör den inre marknaden grund för de europeiska företagens konkurrenskraft. Men vi får samtidigt inte heller slå oss till ro, utan istället fokusera än mer framåt på att framtidssäkra och fördjupa den inre marknaden. Den är inte på något sätt ”klar”. Särskilt på tjänsteområdet är den inre marknaden ofullbordad och det finns en rad hinder kvar för en välfungerande fri rörlighet, menade Anna Stellinger.

För att kunna släppa loss kraften som den inre marknaden besitter behöver hinder och onödigt krångliga regleringar tas bort och en bättre harmonisering av regelverk inom EU komma på plats, resonerar Anna Stellinger. Tydliga, enkla regler som gäller i samtliga EU-länder är grunden för ett konkurrenskraftigt Europa.

Även den stora gröna omställningen adresserades i Anna Stellingers tal. Omställningen drivs framåt av näringslivet och för att fortsätta stimulera den utvecklingen krävs ett fokus på konkurrenskraft och den inre marknaden.

Vilka reaktioner fick du efter ditt tal?

– Det var ett engagerat plenum i Riksdagens stora sal och det kom många frågor och kommentarer. De flesta handlade om vilka konkreta åtgärder vi vill se, men det var också ett tydligt stöd för vår linje att EU:s konkurrenskraft och EU:s inre marknad är tätt sammanflätade. Ett konkurrenskraftigt Europa är dessutom vår största politiska, ekonomiska och geopolitiska styrka.

Var i ligger utmaningarna för att få gehör för dessa förslag som näringslivet lyfter fram?

– Utmaningarna är helt klart att skapa engagemang för den fria rörligheten och den inre marknaden. Det är något som de flesta tar för givet och inget man vinner val eller debatter på. Även om det är hela grunden för ett starkt Europa. Att skapa förståelse, engagemang och politiskt driv i frågan är den främsta svårigheten.

Hur kan politiken gå från ord till handling vad gäller exempelvis harmonisering av regelverk och ökat fokus på konkurrenskraft?

– Det löser man inte i en handvändning. EU:s inre marknad är aldrig ”klar”. Det kommer ständigt ny teknik, nya affärsmodeller, nya utmaningar som gör att regelverken behöver utvecklas. Idag är handeln inom EU, precis som utanför EU, i hög grad digitaliserad och tjänstefierad. Men regelverken hinner inte alltid med utvecklingen och blir ibland till handelshinder. Så det krävs en insikt om att det är ett ständigt pågående arbete, där man aldrig kan lägga armarna i kors och tro att arbetet är klart. Handlingskraft är a och o.

Under det gångna svenska ordförandeskapet har konkurrenskraftsfrågan fått stort utrymme, finns det en medvind för reformer som näringslivet efterfrågar nu som kan spilla över på fler områden tror du?

– Att det svenska EU-ordförandeskapet satt konkurrenskraft där den hör hemma, högst upp på EU-agendan, kan knappast överskattas. Det är ett otroligt viktigt steg framåt. Det ger ett ramverk och en riktning. Alla EU-länder är nu med på att Europas konkurrenskraft är en grundläggande förutsättning för våra jobb, vår tillväxt och vår tyngd i omvärlden. Nu gäller det att orka hela vägen, inte släppa taget och fylla konkurrenskraftsagendan med konkretion. Och den frågan kommer näringslivet inte att släppa.