Svensk EU-politik behöver en nystart

Sveriges tjugofemåriga medlemskap i EU har haft en stor positiv betydelse för vårt land. Medlemskapet har stärkt vårt välstånd, gynnat företagens internationalisering samt säkrat och skapat många jobb.

Förra året exporterade Sverige varor och tjänster till ett värde av 1221 miljarder kronor till den inre marknaden, det är nästan 60 procent av Sveriges export. Den exporten bidrar till 700 000 arbetstillfällen i Sverige, i exportföretagen och hos deras underleverantörer i olika branscher. Medlemskapet i EU handlar inte bara om ekonomi utan ytterst om frihet, fred och ödesgemenskap. 

Mot bakgrund av de stora fördelar som Sverige har av medlemskapet i EU är det naturligt att det råder bred politisk enighet om att Sverige hör hemma i EU. Likt alla demokratiska institutioner har EU att arbeta hårt för att ständigt uppdatera politiken så att den är relevant och svarar mot de utmaningar som finns. För att EU ska lyckas med det krävs att medlemsländerna har en klar och tydlig bild av vad de vill att EU ska göra och inte göra. Här kan och måste Sverige bli bättre.

Idag ser vi hur utvecklingen av politiken på europeisk nivå på viktiga punkter går emot svenska intressen i allmänhet och företagens i synnerhet.

Svenska basnäringar som skogsindustri och vattenkraft riskerar att regleras utifrån bristande insikter om hur modernt skogsbruk bedrivs och den roll som vår fossilfria energiproduktion spelar för Sveriges världsledande position på klimatområdet. Det förslag om taxonomi som nu ligger kommer att fördyra och försvåra investeringar i svensk klimatomställning. Till det kommer krav på regleringar av arbetsmarknaden och av hur företag styrs.

Den överreglering som håller på att drivas igenom kommer att drabba ekonomin och jobben, men också näringslivets roll i den nödvändiga klimatomställningen. EU behöver skifta fokus från dessa negativa förslag och återigen lägga all kraft på att utveckla Europas konkurrenskraft. Varken EU eller Sverige kan ta företagande och välstånd förgivet. Det är något som alltid måste vårdas och skyddas.

Oavsett vilken regering vi har, kommer Sveriges politiska engagemang på dessa områden att behöva fördjupas. Vi behöver stärka och fördjupa engagemanget för att besluten ska gå i den riktning vi önskar.

Samtidigt kommer både Sveriges och Europas behov av ett fungerande samarbete att öka. Stora gränsöverskridande frågor – inte minst klimatfrågan och den accelererande digitaliseringen – kommer att behöva lösas genom samarbete. Att EU:s medlemsstater håller samman är viktigt när de geopolitiska spänningarna ökar med ett växande Kina, ett inåtvänt USA och ett allt mer aggressivt Ryssland. I den miljön behöver EU inte minst vara en tydlig röst för fri och regelstyrd handel.

Till detta kan läggas Storbritanniens utträde ur EU, som förändrar maktbalansen och som ställer nya krav på Sveriges förmåga att bygga och utveckla allianser kring de frågor och de synsätt som är viktiga för oss.

Därför behöver Sverige en ny och offensiv Europapolitik. Risken är annars att utvecklingen går åt fel håll och att det inte bara skadar företagsklimatet, utan också långsiktigt urholkar det medborgerliga förtroendet. Sverige befinner sig i ett läge där vi riskerar att uppfattas som ett reaktivt medlemsland som säger nej till de initiativ som tas, men som i slutändan ändå får acceptera det som vi inte tror är bra för vare sig Sverige eller Europa. Ett aktuellt och talande exempel är de europeiska förslag som läggs på arbetsmarknadsområdet.

Europas stora framtidsutmaningar och den bristande insikten att inga av de stora utmaningarna kan lösas utan ett aktivt och innovativt näringsliv i Europa ställer nya krav på Sverige. Svensk Europapolitik behöver präglas av en tydlig ambition om vad vi vill uppnå, en klar vilja att vara med och forma samarbetets framtid och en förmåga att bygga allianser med likasinnade.

1 januari 2023 övertar Sverige ordförandeskapet i EU. Mycket av det som behöver göras då behöver påbörjas nu. Men ordförandeskapet och det dryga år som är kvar till dess är en viktig möjlighet för Sverige att formulera vår agenda för EU under det kommande decenniet och också att börja bygga de allianser som kommer krävas för att vår syn på samarbetet ska få genomslag.

Därför har Svenskt Näringsliv, tillsammans med våra medlemsorganisationer, tagit fram vad vi anser att EU bör fokusera på. I näringslivet samlande positionsdokument ”Prioriteringar för Sveriges ordförandeskap i EU 2023” utvecklar vi vår agenda i fem punkter:

• Förstärk och fördjupa den inre marknaden – Detta menar vi bör vara Sveriges huvudprioritering. Tillgången till en välfungerande inre marknad är en förutsättning för ett dynamiskt näringsliv. En del i detta handlar om att stärka den europeiska tjänstemarknaden.
• Ta det globala ledarskapet för frihandeln – Grunden för EU:s handelspolitik måste vara transparenta och förutsägbara handelsregelverk som skapar förutsättningar för företagen.
• Främja den gröna omställningen – EU:s skärpta klimatmål måste kombineras med tillväxt. Den gröna omställningen måste ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovationer.
• Accelerera digitaliseringen – Sverige måste verka tillsammans med andra länder inom EU för att säkerställa möjligheten till dataflöden, e-handelsavtal, datadelning och AI-användning. Stärk innovationsklimatet med principbaserade och teknikneutrala lagar.
• Främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet – Ett forsknings- och innovationssystem i världsklass är grunden för Europas långsiktigt hållbara konkurrenskraft.

Under det kommande decenniet kommer Sverige behöva fördjupa sitt engagemang i EU på ett annat sätt än kanske någonsin tidigare sedan medlemskapet. För att kunna göra det behöver vi en agenda för det vi vill genomföra och inte bara för sådant som vi försöker stoppa. En ambitiös och tydlig agenda för Europas konkurrenskraft är avgörande för jobb och välfärd i Sverige och EU.

Fredrik Persson, ordförande, Svenskt Näringsliv

Läs även på Di