Hög tid att modernisera upphandlingsdirektiven

EU-kommissionen har meddelat att de avser att göra en revidering av upphandlingsdirektiven (LOU, LUF och LUK). Direktivet för försvar- och säkerhetsupphandling (LUFS) ingår inte i översynen. Inom EU omfattar den offentliga upphandlingen 2,5 trillioner euro det vill säga 15 procent GDP och ändringar som görs kan få stora effekter på konkurrenskraften i Europa.

EU-kommission betonar att en effektivisering på 1 procent inom offentlig upphandling skulle kunna spara 20 miljarder euro per år. Den offentliga upphandlingen är en av de viktigaste hävstängerna för att utveckla innovativa varor och tjänster samt skapa ledande marknader inom rena och strategiska teknologier.

Vidare understryker EU-kommissionen att nya direktiv kommer säkerställa att europeiska produkter ges företräde i offentlig upphandling inom vissa strategiska sektorer. Det kommer att bidra till försörjningstrygghet inom viktiga teknologier, produkter och tjänster. Ett annat mål är att modernisera och förenkla regler för offentlig upphandling, särskilt med tanke på EU-startup och innovatörer.

Svenskt Näringsliv har i remissvaret till EU-kommissionen betonat vikten av en välfungerande offentlig upphandling som skapar konkurrens, transparens och effektivitet.

Av våra egna undersökningar framgår att huvudproblem i dagens system är:

• Brist på konkurrens - En hög andel upphandlingar vinns av tidigare leverantörer.
• Administrativ börda - Företag upplever att upphandlingsprocesser är komplicerade och tidskrävande.
• Bristande digitalisering - Nuvarande system bygger på föråldrade pappersbaserade processer.
• Låga anbudspriser - Riskerar att leda till sämre kvalitet och osund konkurrens.
• Svårigheter för småföretag - Direktupphandlingar annonseras sällan, vilket begränsar möjligheter för små och medelstora företag.

Svenskt Näringsliv förslår därför:

• Ökad grad av digitalisering och förenkling: EU måste skapa ett digitalt perspektiv där upphandlingar sker genom automatiserade, digitala plattformar. Bättre insamling och tillgänglighet av data för att analysera och förbättra upphandlingar. Minskning av e-formulär och manuell hantering.
• Ökad konkurrens och flexibilitet: Öka möjligheterna att ändra och förtydliga anbud utan att de automatiskt diskvalificeras. Öka möjlighet till förhandling i alla upphandlingsförfaranden. Inför en skyldighet att förlänga anbudstider om ingen marknadsdialog har hållits.
• Förbättrad upphandlingskompetens: Större fokus på strategisk upphandling och kategoristyrning. Mer utbildning i upphandling genom universitetsprogram och specialiserade utbildningsfonder.
• Skydd av immateriella rättigheter: Företags immateriella rättigheter bör skyddas bättre i upphandlingar, då nuvarande krav ofta innebär att det offentliga tar över ägandet av dessa.
• Stärkt rättsligt skydd och uppföljning: Effektivare rättsmedel vid överträdelser i upphandlingar. Ökad öppenhet och transparens, särskilt för mindre upphandlingar. Bekämpning av korruption genom bättre uppföljning av avtal och leverantörer.
• Förbättrad krisberedskap: Möjliggöra undantag för vissa avtal vid krissituationer för att säkra försörjningsberedskapen. Slutligen vill vi undvika protektionistiska åtgärder som kan störa globala leveranskedjor.

Svenskt Näringsliv anser att det är angeläget att modernisera upphandlingsdirektiven med fokus på digitalisering, ökad konkurrens, förenklade processer och bättre uppföljning. Målet är att skapa en mer attraktiv och rättvis upphandlingsmarknad för företag i Sverige och EU.