Vinnova har gjort en bra analys när myndigheten pekar ut viktiga teknikområden. Nu är det upp till regeringen att ta detta vidare i en mer operativ fas, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
Det finns ett klassiskt talesätt om att vi bara vet en sak om framtiden och det är att vi inte vet någonting om den.
Det var därför ingen lätt uppgift som Vinnova fick i våras om att identifiera teknikområden av strategisk betydelse för Sverige. Osäkerheten i att spå framtiden är samtidigt inte ett skäl att låta bli. Sverige är ett litet land med begränsade resurser inom bland annat forskning och utveckling. Det är fullt rimligt att våga välja.
Vinnova har gjort ett bra arbete och rapporten som presenterades nu i veckan grundar sig på en gedigen analys.
På kort sikt går det ofta att göra hyfsade prognoser kring teknikutvecklingen men på lång sikt är osäkerheten alltid stor och genuin. Vi kan då bara hitta möjliga framtida utfallsrum genom scenarier som frigör sig från dagens situation. I slutändan krävs både kreativa och kvalitativa bedömningar.
Vinnova har gjort ett bra arbete och rapporten som presenterades nu i veckan grundar sig på en gedigen analys.
Följande prioriterade teknikområden lyfts fram:
Vinnova har i sin rapport träffat rätt med flera områden av potentiellt mycket stor betydelse för vår samhällsutveckling och ekonomi. Svensk kraftsamling och spetskompetens inom exempelvis energi, AI och kvantteknik rustar oss för framtiden.
Det är viktigt att de prioriterade områdena hålls breda och inte blir för sektoriella. De får inte snedvrida konkurrensen utan bör utgöra generell teknik med brett genomslag på samhället och näringslivet i stort.
Det hade i Vinnovas rapport varit intressant att ta del av den stora kartan kring möjliga teknikområden. Vilka valdes bort och på vilka grunder?
Teknikstrategin kommer att behöva hållas levande. På så sätt blir den aldrig färdig utan måste kontinuerligt utvecklas och uppdateras mot omvärlds- och teknikförändringar. Här finns en möjlig konflikt mot långsiktigheten som måste hanteras. Inte minst när det gäller plötsliga och dramatiska teknikskiften.
Det hade i Vinnovas rapport varit intressant att ta del av den stora kartan kring möjliga teknikområden. Vilka valdes bort och på vilka grunder? Inte minst för transparensen och spårbarheten för de som inte varit en del av processen.
Vi ser fram emot att ta del av nästa steg i arbetet. Nu är det upp till regeringen att besluta hur detta ska tas vidare i en mer operativ fas.
Forskning och innovation