Akademin har ett ansvar för sin egen internationalisering

På DI Debatt den 29/1 spekulerar Anders Söderholm i att orsaken till den svenska forskarflykten är bristande attraktivitet hos svenska arbetsgivare och samhälle i stort. Tänk om det i stället handlar om bristande relevans inom svensk forskning, undrar Emil Görnerup, forskningsexpert.

KTH:s ansvar för utländska forskare sträcker sig nämligen bortom Osquars backe. Högskolan ska verka för att all kunskap och kompetens kommer samhället till nytta.

Internationalisering utgör en central grundbult i forskningspolitiken. De länder som lockar till sig de vassaste forskarna och studenterna, oavsett nationalitet, kommer att vara mer framgångsrika än andra länder. Samtidigt innebär varje student eller forskare som sedan lämnar ett stort resursslöseri. För att öka andelen som stannar kommer det att krävas insatser inom många områden och samhällssektorer. Det inkluderar akademin.

Universitet och högskolor utgör sammantaget en av våra största samhälleliga investeringar. Totalt omsätter sektorn närmare 90 miljarder kronor om året och med 70 000 anställda och 350 000 studenter är den av avgörande betydelse för vårt framtida välstånd. Finansieringen av denna verksamhet saknar idag koppling till output men regeringen har aviserat en ny prestationsbaserad fördelningsmodell.

Det är av stor vikt att den också inkluderar tydliga relevanskriterier. Akademin behöver vara och är en integrerad del av det svenska samhället, inte en isolerad ö som är sig själv nog.

Säkerhetsfrågan måste också tas på stort allvar. Universitet och högskolor blir alltmer intressanta mål för främmande makt, vilket inte är förvånande. Våra akademiska miljöer bygger på grundidén om öppenhet och samarbete samt utgör viktiga nav för kunskapsutveckling och tillväxt. Frågan är högrelevant för svenska arbetsgivare vid rekrytering från akademin.

Beredskapen kring detta ser väldigt olika ut. I en undersökning från Svenskt Näringsliv uppgav mer än hälften av lärosätena att de saknar resurser, både personella och finansiella, för att genomföra sitt uppdrag. Bland annat saknas tillräcklig säkerhetskompetens.

I samma undersökning framkom att på en tredjedel av lärosätena hade forskningssamarbeten med företag ej kunnat startas eller fått avbrytas på grund av osäkerhet kring lärosätets säkerhetsarbete.
Det kommer att krävas både resurser och kompetens för att klara denna svåra uppgift. Låt oss göra det tillsammans. Vi får varken tappa tid eller tempo och måste ta det på största allvar.