Amerikansk forskarflykt kan bli svensk tillväxtmotor

Uppfinnaren Graham Bell ska ha sagt att skillnaden mellan framgång och misslyckande är förmågan att agera. När möjligheten uppstår är det handling som gäller.

När forskare från USA nu tvingas bort eller självmant söker sig till andra länder öppnar sig en sådan chans för svenska universitet och företag. En amerikansk brain drain kan bli en svensk brain gain med starkare företagande, fler jobb och ökad tillväxt.

Svenska lärosäten och forskningsfinansiärer står redo. Men för forskare från andra länder finns det flera hinder på vägen till Sverige. Dessa hinder måste nu regeringen ta tag i för att vända utvecklingen. Annars riskerar vi att missa chansen att både hjälpa amerikanska forskare och stärka svensk spetskompetens. 

Vi har ett bra utgångsläge. Svenska lärosäten är redan bland de mest internationaliserade i hela Europa med i praktiken engelska som förstaspråk. Det är i detta läge en stor styrka och konkurrensfördel jämfört med många andra länder.

Sverige har också flera toppuniversitet och forskningsmiljöer i världsklass, bland annat KI, KTH och Chalmers, som kan vara intressanta för amerikanska toppforskare från Ivy League.

Sist, men inte minst, har Sverige ett mycket forskningsintensivt näringsliv med globalt framgångsrika företag med stort kompetensbehov. 

För att nå framgång bör regeringen nu agera inom tre områden för att tillsammans med lärosäten och finansiärer nå framgång:

• För det första, regeringen presenterade i höstas en mycket offensiv forskningsproposition med stora finansiella tillskott. Se nu till att använda denna som en hävstång för att attrahera utländska forskare och genomför skyndsamt förslaget kring ny resurstilldelning till lärosäten som premierar internationell talangattraktion.
• För det andra, regeringen bör nu skyndsamt gå fram med förslagen i den pågående utredningen av expertskatt och FoU-avdrag för företagens forskning för att öka attraktiviteten och incitamenten för utländska spetsforskare.
• För det tredje, regeringen bör också skyndsamt genomföra de lättnader i migrationsrättsliga lagstiftningen kring utländska doktorander och forskare enligt förslag som redan finns på bordet.

De länder som lyckas attrahera de vassaste forskarna och studenterna, oavsett ursprung, kommer på sikt att vara mer framgångsrika. Så har det varit historiskt och så kommer det att vara även i framtiden. Konkurrensen om de bästa forskarna är stenhård och regeringen behöver agera nu för att underlätta för utländska talanger som söker sig till Sverige.

Graham Bell verkade under en stor del av sitt liv i USA men kom ursprungligen från Skottland. Han var därmed själv en del av den talangattraktion vars betydelse för USA:s ekonomiska mirakel knappast går att överskatta. 

Den akademiska friheten har ett omistligt värde i vårt samhälle. Europa och Sverige har nu en historisk möjlighet samtidigt som vi står på tröskeln till flera samhällsomvälvande teknikrevolutioner inom bland annat AI och kvantteknik. Vår framgång kommer att avgöras av vår förmåga att agera idag.