Viktigt besked från regeringen om kärnkraftsforskning

Att Sveriges elförsörjning fungerar är centralt för vårt välstånd. Det är också helt nödvändigt för näringslivets möjligheter att genomföra den klimatomställning som måste ske. Elanvändningen i Sverige beräknas att minst fördubblas till år 2045. För att klara det kommer det att krävas forskning, utveckling och innovationer. Det gäller inte minst inom kärnenergiområdet.

Det var därför mycket positivt att regeringen i sin regeringsförklaring i tisdags aviserade att kärnkraftsforskning kommer att vara ett särskilt prioriterat område i den proposition om forskning och innovation på energiområdet som kommer att presenteras senare i höst.

Svensk forskning om kärnkraft har en lång historia. Redan 1947 bildades det halvstatliga bolaget AB Atomenergi och 1954 startades Sveriges första forskningsreaktor på KTH i Stockholm. Fram till det stora industriella kärnkraftsprogrammet under 70- och 80-talet bedrevs forskning och utveckling vid flera forskningsreaktorer bland annat i Ågesta.

Det så kallade tankeförbudet, som infördes 1986, innebar inte ett förbud mot forskning och utveckling men det inskränkte kraftigt såväl drivkrafterna som möjligheterna till utveckling av ny kärnkraft. Lagen är avskaffad sedan 2006 men innebär fortfarande att svensk forskning inom området inte står i paritet med behoven kopplat till utvecklingen av ny kärnkraft.

Regeringens beslut är därför ett naturligt nästa steg. Det kommer att krävas omfattande forskning, utveckling och kompetens för att bygga och driftsätta nya reaktorer. Dessa investeringar måste ske nu.

Sverige har unika förutsättningar att möta kraven på omställning och vår elproduktion är i det närmaste helt fossilfri. Det innebär en mycket viktig konkurrensfördel för vårt näringsliv och gör oss till ett föredöme för resten av världen. Förväntningarna på regeringen inför den kommande propositionen är höga och Svenskt Näringsliv ser fram emot att ta del av förslagen.