Både mer klimatnytta och osäkerhet med PPA-avtal

Ett kraftigt ökat intresse hos investerare för förnybar elproduktion har gjort att Power Purchase Agreement (PPA) tagit över certifikatsystemets roll med att driva utvecklingen på förnybar elproduktion. Investerares jakt på att förbättra sin gröna profil, risker elsystemets leveranssäkerhet.

Inom ramen för projektet Kraftsamling Elförsörjning har ELS Analysis sammanställt rapporten PPA och elmarknaden. Rapporten beskriver de långtidskontrakt, Power Purchase Agreement (PPA), som alltmer kommit att driva tillväxten av förnybar elproduktion på den nordiska elmarknaden under de senaste åren.

PPA är traditionella långtidskontrakt för elleveranser men för även med sig gröna värden för investerare, och köpare. Denna typ av kontrakt har blivit dominerande för förnybar kraftproduktion och har till och med blivit en förutsättning för att förnybara elproducenter i Sverige, skall få tillgång till projektfinansiering. Ytterligare en orsak till att en PPA är attraktiva, är dess möjlighet för producent och säljare att binda priset för en viss volym över en lång period. På detta vis minskas pris- och leveransrisker betydligt.

Tillväxten på elproduktion från väderberoende produktionsslag har ökat prisvolatiliteten på marknaden. När prognoserna för vinproduktionen är låg så stiger spotpriserna. Denna prisökning påverkar dock inte flertalet av de stora förbrukarna och konsumenterna eftersom de flesta av dem förhandlat fram fast pris genom PPA vilka inte alltid inkluderar prisindexering kopplad till spotmarknaden.

PPA bidrar till att investerare kan ta en aktiv roll i klimatomställningen genom att teckna denna typ av avtal. Paradoxen blir att allt fler PPA avtal leder till en kraftig ökning i väderberoende elproduktion som i sin tur skapar allt mer volatila elpriser. Ju mer priset varierar desto större blir drivkraft för dessa investerare att i allt större utsträckning skydda sig mot variationerna genom just prissäkringen i PPA avtalet. Effekten blir att prisvolatiliteten blir allt kraftigare. De blir också allt färre aktörer som får bära en allt större del av kostnaderna för systemets balansering som den ökade volatiliteten i inmatad el på elnätet leder till. Samtidigt undergrävs investeringsförutsättningarna för den kraftproduktion, eller de systembalanstjänster, som behövs för att balansera det väderberoende utbudet.

Rapporten avslutas med resonemang kring hur PPA och elmarknaden skulle kunna reformeras och systemperspektivet införlivas i all handel. Marknadsaktörer har nu en chans att vara proaktiva innan eventuella regleringar kommer som svar på att framtida obalanser eskalerar. Det vilar dock i slutänden ett stort ansvar på centrala statliga aktörer att utforma marknadsregler som på lång sikt säkerställer systembalansen.

Leveranssäkerhet och ett energisystem i balans är en viktig utgångspunkt för att Sverige ska kunna nå klimatmålen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Från ett system- och leveranssäkerhetsperspektiv är den kraftiga ökningen av PPA avtalen och de utmaningar för elsystemet som detta för med sig problematisk.