Den biologiska mångfalden allt viktigare fråga för näringslivet

Företag är idag mycket sårbara för plötsliga chocker inom områden som miljö och klimat som många traditionellt inte varit vana att riskhantera. Det sa forskaren Mark Sanctuary under sin dragning på Svenskt Näringslivs seminarium om näringslivets beroende av naturresurser och biologisk mångfald. Konkret visade han hur svenska företag indirekt påverkades av översvämningarna i Thailand 2011.

– Vår forskning visar att för varje krona som inte nådde Sverige på grund av översvämningarna, kostade de svenska företagen tre kronor i utebliven försäljning, fortsatte han.

Mark Sanctuary, Associate Professor vid KTH, tillhör den växande skaran forskare som undersöker hur förstörelsen av ekosystem på lokal, regional och global nivå kan öka affärsriskerna globalt.

I samma anda påpekade Adis Dzebo, Senior Research Fellow vid Stockholm Environment Institute, att vår strävan efter att nå klimatmålen i tid paradoxalt nog bidrar till förlusten av biologisk mångfald. En skenande konkurrens om mat, mineraler och förnybar energi för att genomföra klimatomställningen pekas ut som en bakomliggande orsak.

– Vi vill visa att den här ökade efterfrågan sprider risker genom hela leveranskedjan, från produktion till konsumtion. Jag tror att vi behöver skifta fokus och inte bara titta på hur vi kan öka produktionen utan också hur det kan kompletteras med hållbar konsumtion och återvinning, säger han.

Viktigt test

Seminariet hölls knappt en månad före FN:s konvention om biologisk mångfald, COP16, som äger rum i Cali, Colombia. Mötet kommer att bli ett viktigt test för om världens länder kan leva upp till de åtaganden som gjordes under COP15 och undertecknandet av det så kallade Kunming-Montreal-ramverket. Det menar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som också deltog i seminariet.

– COP16 blir den första kritiska kontrollstationen för hur vi ska genomföra det vi har lyckats komma överens om under COP15. Vi behöver få ett framåtsyftande beslut på plats som långsiktigt stärker kopplingen mellan arbetet för klimatet, biologisk mångfald och föroreningar, sa hon.

Samtidigt måste vi intensifiera arbetet på lokal nivå och få fler inom näringslivet att förstå kopplingarna mellan att skydda biologisk mångfald och hur det påverkar deras egen verksamhet, menade Romina Pourmokhtari.

– Idag är kopplingen mellan klimatfrågan och näringslivet ganska tydlig. Däremot är den tydligheten inte lika självklar när det gäller biologisk mångfald, och det tror jag är en av de knutar vi behöver lösa upp de kommande åren, avslutade hon.

Hur kan ett företag då påbörja arbetet för att främja biologisk mångfald? Elin Larsson, näringslivschef på miljöorganisationen WWF, berättar att de har utvecklat ett riskfilterverktyg som hjälper företag att få en bättre överblick över sina värdekedjor och identifiera potentiella risker för förlust av biologisk mångfald.

– Vi gör det också genom att skapa medvetenhet med vår Living Planet Report, som släpps varje år. Det är ett sätt att mäta biologisk mångfald och en viktig del i att nå ut till alla intressenter, säger Elin Larsson.

Växande intresse

En god nyhet enligt Albert Askeljung, programansvarig för miljö och klimat på UN Global Compact, är att näringslivets engagemang för biologisk mångfald har vuxit på senare år, särskilt inom EU.

– Stora företag som GSK, Holcim och Tetra Pak, men även mindre företag, börjar ta itu med detta på allvar och publicerar nu strategier för biologisk mångfald. Vi ser också att små och medelstora företag efterfrågar mer hjälp och stöd kring det här. Det finns ett stort intresse, och vi kommer satsa mycket framöver på olika typer av utbildningsinsatser och liknande, säger han.

Företagens intresse för biologisk mångfald bekräftades också i seminariets företagspanel, där bland andra Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, Sara Lindahl, expert på hållbar finansiering vid Danske Bank, och Johan Melinder, hållbarhetschef på Fazer, deltog. En av de största utmaningarna som lyftes är att insikten om biologisk mångfald fortfarande varierar kraftigt mellan branscherna.

– Även hos oss internt märker vi att biologisk mångfald inte är så lätt att förstå för de som inte har en naturvetenskaplig bakgrund. Om man går in i våra butiker och ber en butiksmedarbetare om råd kring biologisk mångfald, är det många gånger svårt att få ett informerat svar. Jag hade såklart önskat att det inte var så, men jag tror att man måste ha respekt för att det här är svåra frågor och att det tar lite längre tid att få genomslag, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Skogsindustrin och gruvnäringen hör till de branscher som har gjort stora framsteg med konkreta åtgärder och mätbara mål. Men ser vi på hela näringslivet står vi fortfarande inför betydande utmaningar, menar Sara Lindahl, expert på hållbar finansiering vid Danske Bank

– Vi har gjort en studie på de största nordiska bolagen som vi anser har ett beroende av ekosystemtjänster och kunde se 16 procent inte nämner biologisk mångfald i sin rapportering alls, säger hon.

Mätbara mål

En avgörande förutsättning för att företag ska leva upp till nya målsättningar är att målen är mätbara. Därför tror Sara Lindahl, liksom andra i panelen, att lösningen ligger i att utveckla relevanta nyckeltal. Med så kallade KPI:er (Key Performance Indicators) kan vi mer effektivt mäta och följa upp framstegen.

– Från bankperspektivet vill vi ju ha den där siffran som vi kan mäta och följa. Det är många som redovisar på olika sätt, och då blir det svårt för oss att veta vem som ligger före och vem som ligger efter i arbetet.

Men vi bör inte fastna för mycket i mätsystem utan även fokusera på vad vi kan göra redan idag, anser flera företagare.

– Vi behöver hoppa över de komplexa KPI:er och gå rakt in i engagemanget i stället. Gräv diken på arbetstid, odla på arbetstid. Det kan vi sätta ett KPI på, säger Johan Melinder, hållbarhetschef på Fazer.

Det finns många saker vi kan mäta och följa redan idag. Vår bransch har länge mätt utvecklingen av skogens strukturer som är viktiga för biologisk mångfald. Det säger inte exakt hur arter påverkas på DNA-nivå, men det är ändå något att arbeta med, tillade Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna.

Klart är att diskussionen om hur fler ska kunna bidra till målen för biologisk mångfald är avgörande. Detta kommer att vara centralt för COP16 och det fortsatta arbetet framöver, menar Romina Pourmokhtari.

– Er kunskap och er drivkraft till entreprenörskap och innovation är helt avgörande för att vi ska lyckas mobilisera allt engagemang som behövs för en sådan förändring, säger hon.