Handbok: Så ska ny kärnkraft bli verklighet

– Sveriges välstånd har i mångt och mycket byggt på att vi haft tillgång på billig fossilfri el. Konkurrenskraftig kostnad för el har varit en väldigt viktig pusselbit för att vi ska nå klimatmålen, sa Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert Svenskt Näringsliv, på ett seminarium nyligen.

Hon lyfte även fram att klimatomställningen kommer att innebära en kraftigt ökad elanvändning. Enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalyser kommer elanvändningen 2050 landa på cirka 290 TWh, jämfört med 140 TWh idag. Därför är det viktigt att investera i och möjliggöra fortsatt drift av redan existerande elproduktion.

– Vi kommer att behöva all tillgänglig fossilfri elproduktion och vår slutsats är att vårt elsystem även kommer att behöva ny kärnkraft.

Under seminariet presenterades Svenskt Näringslivs startprogram för ny kärnkraft. I handboken har man identifierat hinder och sammanställt vilka beslut som behöver fattas av en regering som vill möjliggöra byggandet av ny kärnkraft i Sverige.

– Vi kommer behöva ny kärnkraft för att klara av klimatomställningen. Vi ser också att det finns en otrolig vilja i näringslivet att ställa om men då behöver vi väldigt mycket mer el och det är just därför som vi tagit fram den här rapporten.

Marie Knutsen-Öy presenterade tre viktiga medskick till politiken: Det mesta går att göra inom ramen för befintliga svenska och europeiska regleringar, politisk risk behöver sänkas och delas samt att hög kapitalkostnad kan sänkas genom kortare tillstånds- och ledtider.

– Det är viktigt med politiskt ledarskap. Vi behöver ta bort det energipolitiska målet om 100 procent förnybart och ersätta det med 100 procent fossilfritt. Målet borde vara att Sverige har ett elsystem som levererar fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad varje timme och året runt.

Maria Sunér, vd på Svemin, berättade under seminariet att gruv- och mineralnäringen i dagsläget använder runt 5 TWh el, men att medlemsföretagen väntas använda uppemot 75 TWh el runt 2045-2050.

– För våra medlemsföretag är det oerhört viktigt att man kan känna en trygghet när man ska fatta investeringsbeslut. Det handlar om att vi både på kort sikt kan hantera den akuta krisen och att vi på lång sikt ser till att vi har en trygg och stabil elförsörjning som är både fossilfri och till en konkurrenskraftig kostnad, sa hon.

En del i handboken handlar om att se över elsystemets marknadsmodell, då teknikneutralitet och avpolitisering kommer att gynna marknadens långsiktiga förmåga att nå klimatmålen.

– Det måste som helhet vara konstruerat på ett sätt så att det driver både producenter, nätägare och elanvändare mot ett fossilfritt, stabilt och kostnadseffektivt elsystem. Marknadsstrukturen bör vara teknikneutral, långsiktig och allokera samhällets resurser på ett effektivt sätt, sa Marie Knutsen-Öy.

Hon påpekade också att kärnkraften behöver en intäktsmodell på marknaden som ger betalt för den stabilitet som den bidrar med.

– Stabiliteten blir en allt viktigare del i vårt elsystem och därför bör de som kan leverera stabilitet få betalt för det.

Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen, menade att en stor del av kostnaderna för ny kärnkraft utgörs av kapitalkostnader och att det är kopplat till politiska risker.

– Kan man få bort de politiska riskerna, så kan man sänka kalkylräntan för de investeringar som man behöver göra. Därmed minskar totalkostnaden och man kan nå lönsamhet, sa han.