Högre elanvändning ställer krav på politiken

Under vintern 2020/21 presenterades flera stora industrisatsningar i syfte att genomföra långtgående åtgärder för klimatomställning, bland annat tillverkning av fossilfritt stål. Realiseras dessa satsningar så kommer de att leda till en avsevärt högre elanvändning vilket gjorde att Svenskt Näringsliv bad om en uppdatering av en tidigare gjord scenarioanalys, denna gång med utgångspunkt i en elanvändning på 240 TWh.

Den tidigare analysen presenterades hösten 2020 inom ramen för projektet Kraftsamling Elförsörjning. Analysen skisserade hur det mest kostnadseffektiva, fossilfria elsystemet skulle se ut år 2045 och utgångspunkten var en elanvändning som då bedömdes vara 200 TWh, 60 procent mer än idag.

I den nya analysen tydliggörs vikten av att politiken klarar av att fatta en rad långtgående beslut gällande det svenska elsystemet. Om detta inte sker kommer vi inte klara av klimatomställningen och vår välfärd kommer att eroderas. Analysen visar också att utmaningarna blir avsevärt större om man istället för att tillåta ett fossilfritt system står fast vid visionen om ett helt förnybart elsystem. Ett sådant system blir betydligt dyrare, det kommer att bli mer osäkert vad gäller leveranssäkerhet och livscykelutsläppen av växthusgaser blir paradoxalt nog större eftersom det krävs en så mycket större utbyggnad av elproduktionen.

En kraftigt ökad elanvändning ställer krav på både ökad produktion, ökad nätöverföringskapacitet och på tillgång till systemtjänster. För att säkerställa detta krävs tuffa beslut kring förutsättningarna för ny produktion. Vi står till exempel inför en kraftigt utbyggd vindkraft oavsett om man väljer att gå vidare med visionen om ett helt förnybart system eller om man väljer ett fossilfritt system. I ett helt förnybart system kommer dock ytorna som tas i anspråk för vindkraftsproduktion bli mer än dubbelt så stora som i det fossilfria systemet. Med en ökad andel vindkraftsproduktion kommer också ökade behov av systemtjänster som håller systemet i balans.

Det är viktigt att det finns en förståelse för att all produktion inte kan bedömas på samma sätt. Elen måste produceras i samma ögonblick som den ska användas. Storskaliga lagringslösningar som kan möta upp längre perioder av låg vindkraftsproduktion bedöms inte vara kostnadseffektiva under överskådlig tid.

Idag har vi fördelen att ha ett nästan helt fossilfritt elsystem som under lång tid varit mycket leveranssäkert. Nu börjar systemet uppvisa svagheter – vi håller på att få ett anorektiskt system. Bristerna i det svenska elsystemet är ett resultat av att politiken inte har förts utifrån konsekvens- och behovsanalyser. Detta måste ändras samtidigt som det kommer att krävas ett betydligt högre tempo i det politiska beslutsfattandet inom energiområdet. Analysen visar att visionen om ett helt förnybart elsystem i själva verket gör klimatomställningen svårare och dyrare. Även tillståndsprocesser och nätutbyggnad måste snabbas upp betydligt och vi behöver säkerställa ökad planerbar elproduktion i södra delen av landet. För att få det mest kostnadseffektiva systemet på plats behöver man också utveckla en ny marknadsmodell som på ett bättre sätt styr mot långsiktiga mål om fossilfrihet, kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet.

Under hösten 2021 kommer Kraftsamling Elförsörjning att presentera ytterligare underlag som sätter fokus på situationen kring leveranssäkerheten i det svenska elsystemet.