Kommunerna gör tummen ner för elförsörjningen

Sverige och hela Europa är mitt uppe i en genomgripande energiomställning driven av arbetet med att möta klimatmålen. Fossila bränslen ska fasas ut, industri och transporter ska på kort tid ställas om. Alternativet är i de allra flesta fall en övergång till att använda el som energikälla. Detta innebär att elanvändningen beräknas öka kraftigt.

Våren 2021 gjorde Svenskt Näringsliv en analys av kostnaderna för elsystemet baserad på att elanvändningen i Sverige år 2045 kommer att uppgå till minst 240 TWh, en ökning med runt 90 procent, eller 114 TWh, i förhållande till dagens elanvändning.

240 TWh skulle innebära en ökad elanvändning som motsvarar dagens sammanlagda elanvändning i Grekland, Rumänien och Lettland. Om man ska översätta det ökade elbehovet till dagens produktion så motsvarar det ungefär årsproduktionen från fjorton kärnkraftsreaktorer som Ringhals 3, eller mer än fyra gånger den totala vindkraftsproduktionen i Sverige 2020.

Redan idag finns en oro kring att elen inte räcker till och allt fler rapporterar om att investeringar uteblir på grund av bristande tillgång på el.

Svenskt Näringsliv har ställt frågor till näringslivscheferna i landets kommuner för att få en bild av hur man ser på frågor kring elförsörjningen. Undersökningen visar att det finns en betydande oro ute i kommunerna när det gäller elförsörjningen och att förtroendet för regeringens politik är låg. Resultat från de kommuner som finns bland de 100 största kommunerna i landet särredovisas också.

Några siffror ur undersökningen:

Över 60 procent av de svarande menar att elförsörjningen diskuteras i ganska eller mycket stor utsträckning i kommunen, bland de stora kommunerna är siffran över 75 procent.

Cirka 40 procent har stött på problem kring elförsörjningen och ungefär lika stor andel förväntar sig problem med elförsörjningen de kommande fem åren

44 procent menar att stödet hos medborgarna för utbyggd vindkraft är ganska lågt eller mycket lågt. Bara 4 procent anger att det är ganska eller mycket starkt.

43 procent känner inget eller ganska litet förtroende för regeringens energipolitik. Ingen känner mycket stort förtroende för politiken, 13 procent känner ganska stort förtroende för politiken.

Vi kommer att behöva mycket mer vindkraft i vårt energisystem, det är en kostnadseffektiv och fossilfri produktionsform men den innebär också nackdelar då produktionen inte går att planera. Av den anledningen behövs även planerbar produktion i systemet. I dag består den planerbara produktionen i huvudsak av vattenkraft och kärnkraft. Om andelen planerbar produktion minskar kraftigt så innebär det ökade risker för försörjningstryggheten i elsystemet.

Osäkerhet kring försörjningstryggheten i det svenska elsystemet påverkar investeringsviljan i de stora elintensiva projekt som nu planeras och som är nödvändiga för att vi ska klara klimatomställningen. Därför blir frågan om slutförvar, vilket i sin tur är en förutsättning för kärnkraften och stora delar av den planerbara elproduktionen, så viktig för Sverige, för tillväxtmöjligheterna ute i våra kommuner och för det svenska näringslivet.