Kraftfullare satsningar krävs för att uppnå klimatmålen 

Regeringen har överlämnat budgetpropositionen för år 2021 till riksdagen. Budgetpropositionen bygger på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och innefattar 105 miljarder kronor i nya satsningar. Svenskt Näringslivs avdelning för hållbarhet och infrastruktur har samlat några av sina kommentarer på satsningarna inom området. 

Industriklivet - betydande risk för utspädning 

Svenskt Näringsliv är positiva till en förstärkning av industriklivet. Industriklivet ger stöd för att utveckla lösningar som minskar de processrelaterade utsläppen inom industrin. Regeringen föreslås stärka industriklivet år 2021 med 150 miljoner kronor till 750 miljoner kronor. Tillskottet är välkommet, men inte tillräckligt. Svenskt Näringsliv efterfrågar att industriklivet totalt förstärks till 1800 miljoner kronor.  

I budgetpropositionen föreslås även en breddning av industriklivet vilket riskerar att skapa en ökad konkurrens om medlen samt leda till en utspädning, eftersom flera av de nu föreslagna projekten sannolikt kräver stora stöd.  

Stödet bör inkludera alla former av CCS 

Regeringen aviserar en satsning på avskiljning och lagring av koldioxid genom bio-CCS genom driftstöd. Regeringen föreslår en satsning på 50 miljoner kronor år 2022 och 200 miljoner kronor år 2023 för bio-CCS. Svenskt Näringsliv välkomnar satsningarna på CCS, men anser att det inte bör begränsas till endast bio-CCS. Vi är även positiva till att Energimyndigheten blir nationellt centrum för CCS.  

Cirkulär ekonomi – uppdateringar av vägledningar har stor potential 

Naturvårdsverket får medel till att se över och revidera sina vägledningar kring avfallslagstiftningen för att främja ett mer cirkulärt förhållningssätt. Det är något som Svenskt Näringsliv har påtalat behovet av under det senaste året.  Det är därför välkomnade att Naturvårdverket nu ges utökade medel för att genomföra arbetet. Det är viktigt att näringslivet inkluderas i arbetet, samtidigt som det behövs tydliga direktiv om att uppdateringarna ska främja cirkulära flöden. En uppdatering av vägledningarna har potential att ge stor effekt på cirkuleringen av material. 

Reduktionsplikt - överindexeringen borde avskaffats permanent 

Bränsleutbytet, eller reduktionsplikten, är ett styrmedel som avser att minska utsläppen av växthusgaser, genom att blanda in hållbara biodrivmedel i bensin och diesel, för att Sverige ska nå sina klimatmål.  

Förslaget innebär en reduktionsnivå på 6 procent för bensin och 26 procent för diesel från tidigast 30 juni 2021, att jämföra med de gällande reduktionsnivåerna på 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel. Inriktningen är en linjär bana med indikativa nivåer för 2030 på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.  

Svenskt Näringsliv är i grunden positiva till reduktionsplikten, men den omfattar fortfarande stora frågetecken. Det finns idag ett stort importbehov av biodrivmedel för att uppnå dagens kvoter. Importbehovet kommer bestå de kommande 10 åren. Lösningen kan vara ökad inhemsk produktion men det finns stora utmaningar att utöka den, på väldigt kort tid, för att möta de angivna pliktnivåerna.  

Sverige kommer därför fortsatt vara beroende av hur efterfrågan på biodrivmedel utvecklas i resten av Europa. Vilket har stor påverkan på prisnivåerna. Risken är uppenbar, drivmedelspriserna i Sverige kan komma att öka kraftigt, vilket är en konkurrenshämmande faktor för näringslivet.    

Som hänsyn till stor osäkerhet om prisnivåer för att möta reduktionsplikten beslutade regeringen att under åren 2021 och 2022 pausa den s.k. överindexeringen av drivmedel. Svenskt Näringsliv anser detta vara positivt men inte tillräckligt. Överindexeringen borde avskaffats permanent, inte minst eftersom den har spelat ut sin roll som styrmedel inom ett system av reduktionsplikt. 

Miljöprövningar – tillskott på medel utan egentlig effekt 

I syfte att uppnå effektiva prövningar enligt miljöbalken föreslår regeringen dels att länsstyrelsernas förvaltningsanslag ska förstärkas med 35 miljoner kronor, dels att Naturvårdverkets arbete med miljöprövningen och miljötillsyn ska stärkas genom ett ökat anslag med 13 miljoner kronor 2021. Dessa anlag kommer inte att medföra någon märkbar skillnad i handläggningstiderna för miljöprövningar. Redan 2012 visade Svenskt Näringsliv att det inte finns något samband mellan handläggningstiderna och prövningsmyndigheternas resurser.  

Infrastruktur och transport – en otillräcklig satsning föreslås 

Regeringen föreslår en utökad satsning på underhållet av statliga vägar och järnvägar i budgetpropositionen. Mellan 2021 och 2023 ska ytterligare 500 miljoner koronor per år tillföras väg och järnväg i syfte att tidigarelägga underhåll men också fokus på landsbygdens behov.  

Båda satsningar är angelägna eftersom underhållsskulden är omfattande för både väg och järnväg. Satsningen är dock för liten. De avsatta medlen kan i realiteten enbart komma att täcka årets underskott och kostnadsökningar.  

Svenskt Näringsliv har tidigare efterfrågat en satsning på 2 miljarder för väg och 2 miljarder för järnväg i budgeten, samt att det behöver utvecklas betydligt långsiktigare, och finansierade planer, för underhållet.  

Regeringen föreslår ett nytt stöd på 500 miljoner kronor för 2021 och 550 miljoner kronor 2022 som tillförs elektrifiering av tunga fordon. Satsningen föreslås i syfte att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena. Elektrifiering med vätgasdrift ingår i satsningarna.   

Svenskt Näringsliv stödjer satsningen och understryker vikten av att elnätsutvecklingen ingår i arbetet.   

Satsningen hamnar dock i skuggan av det faktum att den elektrifieringskommission som under förra årets budget tilldelades 5 miljarder kronor fortfarande inte igångsatts.   

Det tillförs 50 miljoner kronor till satsningen på fossilfria flyg under 2021, i de nya medlen inkluderas även elflyg. Satsningen är i grunden positiv, men medlen är inte tillräckliga. Svenskt Näringsliv efterfrågar skatte- och avgiftslättnader för flyget samt medel till infrastruktur och regionala flygplatser.