Nu ökar pressen på regeringen att stoppa krånglet med miljötillstånd

Miljötillståndsprocesser har länge varit ett gissel för svenska företagare. Men nu knyts stora förhoppningar till Camilla Adolfssons utredning – Miljötillståndsutredningen – som presenteras den 21 januari.

Nicklas Skår, projektledare för Kraftsamling el- och tillstånd, efterlyser ett rejält omtag för att få mer förutsägbara och snabbare miljötillståndsprocesser. Det finns ingen quick fix.

– Vi måste gå från en trygg förvaltningstradition, som har tjänat oss väl under många år, till en framåtblickande förändringsresa. Det kommer inte att vara lätt för myndigheterna, men inte heller för företagen, som kommer att få leva med problem som alltid följer på en myndighetsförändring. Men jag vet att företagen är beredda på det, sa han under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

– En begränsad tid av osäkerhet är mycket bättre än dagens situation där osäkerheten är konstant.

Många förslag

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv finns en lång rad förslag på hur effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser kan skapas. Det handlar bland annat om att anpassa den svenska miljöbalken efter EU-lagstiftningen, att införa tidsgränser i handläggningen och att antalet myndigheter som får föra talan för statens räkning mot ett tillståndsbeslut begränsas till en.

Men det kanske mest radikala förslaget är en helt ny myndighet som tar över prövningen i första instans från såväl miljöprövningsdelegationerna som miljödomstolarna och leder samrådsprocessen.

– Det betyder att det blir lättare att få en enhetlig bedömning av samma typ av ärenden över hela landet, vilket inte är självklart idag, säger Niklas Skår.

Han vill också att bara en myndighet ska framföra statens synpunkter på ansökan och samordna alla andra myndigheter. Nicklas Skår betonar också vikten av att det frigörs resurser för större och mer komplexa ärenden. Det blir extra viktigt när allt talar för att antalet ärenden kommer att öka, kanske med så mycket som 30-50 procent per år framöver.

– Och måste vi pröva allt? Mycket menar vi kan hanteras inom ramen för tillsynen. Det vore effektivare och antagligen bättre miljömässigt, säger Niklas Skår.

Locket på

Camilla Adolfsson är förtegen om vad hon kommer att föreslå i januari, men håller med om att mängden frågor som idag hanteras i miljöprövningsprocessen i sig är ett problem:

– Man skulle behöva reda ut mer där: Vad är tillsynsfrågor respektive tillståndsfrågor? På det viset kan man slimma prövningen till det som är kärnan i uppdraget, säger hon.

Daniel Westlén, statssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, menar att Tidöpartierna redan har åstadkommit mycket. Flera av reformerna genomförs vid årsskiftet. Ett exempel är att vindkraftsbolag kan få ett befintligt tillstånd på 20 år förlängt i ytterligare tre år utan en ny byråkratisk process. Även mindre ärenden ska förenklas.

– Camillas utredning är så klart den stora och viktiga pusselbiten för de andra sakerna som ni pratar om och som inte redan är lösta genom det som vi faktiskt har gjort, säger Daniel Westlén.

Sex månader att fastställa om en person fick överklaga överhuvudtaget

En näring som ständigt tvingas stångas med myndigheter och kommuner är vinkraftsbranschen. Camilla Fredman Svensson, kommunikationschef och ansvarig för samhällskontakter på OX2 Sverige, vittnar om oförutsägbara processer.

– Vi räknar med att det tar tio år för en ansökan att lyckas gå hela vägen. Men det är ytterst få som gör det, säger hon.

Hon håller med om att Sverige måste bli bättre på att följa EU-regelverken, men lyfter också upp problemet med ständiga överklaganden. Hon exemplifierar med en solpanelpark som företaget är involverat i.

– Vi hade en part som överklagade. Det tog sex månader att bara utreda och fastställa att den här personen, som bodde flera mil från parken, inte hade rätt att överklaga. Det är alltså en enda part som försenar ett case med sex månader, säger hon.

Ett annat exempel är när en vindkraftspark försenades kraftigt. Det handlar om Grubban i Härjedalen.

– Där hade vi klarat alla de olika hindren på vägen. Vi hade en jättebra dialog med närboende, vi hade med oss försvaret och vi hade till och med en elanslutning. Vi har dessutom i sex års tid inventerat om det finns örn i området, säger hon.

I två län sa två artskyddshandläggare, som tittade på påverkan på örn, ja till parken. Men i det tredje länet blev det nej.

– Motiveringen var att det inte går att utesluta påverkan på örnbeståndet. Det säger någonting om att det är svårt att få igenom tillstånd i Sverige idag. Det är klart att ingenting kan uteslutas om man ska hårdra och ha hängslen och livrem på allting. Men det gör ju att processen blir väldigt rättsosäker, säger hon.

Ett av de starkaste argumenten för en snabbare och mer förutsägbar tillståndsgivning är klimatomställningen. Den försvåras om investeringar i fossilfri el, men också i nya industrier, fastnar i långdragna byråkratiska processer.

–Jag tror att mycket av det här handlar om att byta mindset. Vi har haft ett mindset någonstans i Sverige om att landet är färdigbyggt. Nu ska allt bevaras. Och bevarande, det är någonting helt annat än utveckling. Jag tror att vi måste gå från just bevarande och förvaltande till utveckling, säger Adam Kanne, vice vd och ansvarig för samhällskontakter på industriföretaget Perstorp.